1.
2. I detta experiment undersöks det postulerade kausala sam-bandet mellan rökning och lungkräfta. Experimentella units är 10000 människor som alla är 25 år gamla. Ingen av dem ska någonsin ha varken rökt eller blivit utsatta för passiv rökning. Detta är svårt men eftersom vi har obegränsat med resurser så blir det inget problem. De experimentella variablerna är rökning och passiv rök-ning. Försökspersonerna blir uppdelade i fyra grupper om 2500 personer. Grupp ett röker ett paket om dagen i 25 år och under denna tid kommer de varje dag minst en gång om dagen att bli utsatta för passiv rökning. Grupp två röker ett paket om dagen och blir aldrig utsatt för passiv rökning. Grupp tre blir utsatta för passiv rökning minst en gång om dagen och röker aldrig själva. Grupp fyra varken röker eller blir utsatt för passiv rökning. Variablerna kommer att tilldelas genom randomisering. Efter 25 år undersöks hur många i varje grupp som har ut-vecklat lungkräfta. För att kunna visualisera resultatet kan man använda sig av lm() i R.
1.
2.
I detta experiment undersöks den postulerade länken mellan sociala nätverk och depression. Experimentella units är 100 personer som har fått diagno-sen depression och har ett begränsat eller obefintligt socialt nätverk. Detta kan definieras som att begränsat = pratar med färe än 2 bekanta i veckan under en period om sex månader före experimentet. Dessa personer hittar man genom en enkät som delas ut till deprimerade personer. Före experimentet får alla deltagare svara på en livskvalitetsenkät. Den experimentella variabeln är att umgås med andra männi-skor =>3 gånger i veckan i olika sammanhang under sex månader. 50% av försökspersonerna gör detta och 50% fortsätter som vanligt. Vilka som ska göra vad väljs genom randomisering. Ett relevant mått att titta på efter experimentet är svaren på en ny livskvalitetsenkät och jämföra med den tidigare. Ett annat relevant mått är hur många personer i varje grupp som enligt en läkare har kommit ur sin depression.
1.
2.
I detta experiment undersöks vilken effekt kost har på lång-tidsminnet hos studenter. Experimentella units är 50 personer som har rekryterats på olika institutioner vid Lunds universitet. Hälften av dessa rekryteras med premissen att de ska gå på en LCHF-diet och att de ska göra det åtta veckor framåt. De andra har den kost de vanligtvis har. En gång i veckan under de åtta veckorna ska alla deltagare svara på en enkät där de redogör för kost, motion och drogintag (narkotika, alkohol, nikotin och kof-fein). Under första veckan och sista veckan ska alla deltagare delta i ett experiment som mäter hur många siffror försöks-personer kommer ihåg ur en sträng med tio siffror en timme efter att ha försökt memorera dem under en minut. Efter sista veckan jämförs resultaten på de två olika lång-tidsminnesexperimentet hos de som äter LCHF jämfört med resten av deltagarna. Det relevanta måttet är hur väl LCHF-gruppen presterar jämfört med de andra.
require(mosaic)
1.
pers = 1000
rökare = rbinom(n = pers, size = 1, prob = 0.15)
ickerökare = rbinom(n = pers, size = 1, prob = 0.05)
2.
rr <- do(500) * {
(mean(resample(rökare))) - (mean(resample(ickerökare)))
}
## Loading required package: parallel
confint(rr, method = "quantile")
## name lower upper level method
## 1 result 0.074 0.12 0.95 quantile
3.
Pers måste vara >=400 för att simuleringen ska kunna styrka en skillnad mellan grupperna.
1.
pers1 = 50
Ensamma = rbinom(n = pers1, size = 1, prob = 0.05)
Tillsammans = rbinom(n = pers1, size = 1, prob = 0.3)
2.
a <- sum(Ensamma)
b <- sum(Tillsammans)
c <- 50 - a
d <- 50 - b
plotten <- c(b, d, a, c)
barplot(plotten, xlab = "Grupp", names.arg = c("FT", "ST", "FE", "SE"))
Här står FT för hur många som blev friska efter att ha umgåtts med människor, ST för de som fortfarande är sjuka i samma grupp. FE står för hur många människor som blev friska i den gruppen där människor var ensamma och SE för hur många som fortfarande är sjuka i samma grupp.
3.
cl <- do(500) * {
(mean(resample(Tillsammans))) - (mean(resample(Ensamma)))
}
confint(cl, method = "quantile")
## name lower upper level method
## 1 result 0.1695 0.48 0.95 quantile
1.
pers2 = 25
LCHF = rpois(n = pers2, lambda = 6.25)
Normal = rpois(n = pers2, lambda = 6.5)
sd = 0.2
mean(LCHF)
## [1] 7.16
mean(Normal)
## [1] 6.36
kost = rep(0:1, each = 25)
motion = resample(seq(0, 4), 50)
droger = resample(seq(0, 4), 50)
mean <- 6.5
mean1 <- 6.5 + kost * -0.25
mean2 <- motion * 0.1
mean3 <- droger * -0.1
lc <- data.frame(kost = kost)
lc$ltm <- rnorm(50, mean1, sd = 0.2)
lc$motion <- rnorm(50, mean2, sd = 0.1)
lc$droger <- rnorm(50, mean3, sd = 0.1)
2.
bwplot(kost ~ ltm, data = lc)
Den övre boxen beskriver människor som har ätit LCHF och den undre de som har ätit vanlig kost.
3.
lc2 <- do(500) * {
(mean(resample(Normal))) - (mean(resample(LCHF)))
}
confint(lc2, method = "quantile")
## name lower upper level method
## 1 result -2.261 0.88 0.95 quantile
4.
Det krävs minst 600 försökspersoner för att simuleringen av detta experiment ska kunna styrka någon form av skillnad mellan grupperna.