# Load Package
suppressPackageStartupMessages({
library(sf)
library(readxl)
library(tidyverse)
library(ggplot2)
library(spdep)
library(spatialreg)
library(MuMIn)
library(patchwork)
})
## Warning: package 'sf' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'readxl' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'tidyverse' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'ggplot2' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'tibble' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'tidyr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'readr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'purrr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'dplyr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'stringr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'forcats' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'lubridate' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'spdep' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'spData' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'spatialreg' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'MuMIn' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'patchwork' was built under R version 4.5.3
library(sf)
# Mengekstrak file ZIP
unzip(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11.zip",
exdir = "C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads"
)
# Membaca shapefile China29
shp_china <- st_read(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/data china/China29/China29.shp"
)
## Reading layer `China29' from data source
## `C:\Users\Dewi Lestari Natalia\Downloads\Regspas_11\data china\China29\China29.shp'
## using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 29 features and 12 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 73.5577 ymin: 20.22264 xmax: 134.7739 ymax: 53.56086
## Geodetic CRS: WGS 84
# Melihat data
head(shp_china)
## Simple feature collection with 6 features and 12 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 92.76416 ymin: 20.22264 xmax: 120.8376 ymax: 42.77393
## Geodetic CRS: WGS 84
## ID_0 ISO NAME_0 ID_1 NAME_1 HASC_1 CCN_1 CCA_1 TYPE_1 ENGTYPE_1
## 1 49 CHN China 1 Anhui CN.AH 0 <NA> Sh?ng Province
## 2 49 CHN China 2 Beijing CN.BJ 0 <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 3 49 CHN China 3 Chongqing CN.CQ 0 <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 4 49 CHN China 4 Fujian CN.FJ 0 <NA> Sh?ng Province
## 5 49 CHN China 5 Gansu CN.GS 0 <NA> Sh?ng Province
## 6 49 CHN China 6 Guangdong CN.GD 0 <NA> Sh?ng Province
## NL_NAME_1 VARNAME_1 geometry
## 1 ??|?? ?nhu? MULTIPOLYGON (((116.4263 34...
## 2 ??|?? B?ij?ng MULTIPOLYGON (((116.6669 40...
## 3 ??|?? Chóngqìng MULTIPOLYGON (((108.5419 32...
## 4 ?? Fújiàn MULTIPOLYGON (((117.689 23....
## 5 ??|?? G?nsù MULTIPOLYGON (((97.18472 42...
## 6 ??|?? Gu?ngd?ng MULTIPOLYGON (((110.1182 20...
# Melihat struktur data
str(shp_china)
## Classes 'sf' and 'data.frame': 29 obs. of 13 variables:
## $ ID_0 : chr "49" "49" "49" "49" ...
## $ ISO : chr "CHN" "CHN" "CHN" "CHN" ...
## $ NAME_0 : chr "China" "China" "China" "China" ...
## $ ID_1 : chr "1" "2" "3" "4" ...
## $ NAME_1 : chr "Anhui" "Beijing" "Chongqing" "Fujian" ...
## $ HASC_1 : chr "CN.AH" "CN.BJ" "CN.CQ" "CN.FJ" ...
## $ CCN_1 : chr "0" "0" "0" "0" ...
## $ CCA_1 : chr NA NA NA NA ...
## $ TYPE_1 : chr "Sh?ng" "Zhíxiáshì" "Zhíxiáshì" "Sh?ng" ...
## $ ENGTYPE_1: chr "Province" "Municipality" "Municipality" "Province" ...
## $ NL_NAME_1: chr "??|??" "??|??" "??|??" "??" ...
## $ VARNAME_1: chr "?nhu?" "B?ij?ng" "Chóngqìng" "Fújiàn" ...
## $ geometry :sfc_MULTIPOLYGON of length 29; first list element: List of 1
## ..$ :List of 1
## .. ..$ : num [1:7291, 1:2] 116 116 116 116 116 ...
## ..- attr(*, "class")= chr [1:3] "XY" "MULTIPOLYGON" "sfg"
## - attr(*, "sf_column")= chr "geometry"
## - attr(*, "agr")= Factor w/ 3 levels "constant","aggregate",..: NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA ...
## ..- attr(*, "names")= chr [1:12] "ID_0" "ISO" "NAME_0" "ID_1" ...
# Menampilkan peta
plot(st_geometry(shp_china))
# Membaca data Excel
data_china <- read_excel(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/data china/Data_China.xlsx"
)
# Menggabungkan data spasial dengan data Excel
china_join <- shp_china %>%
left_join(data_china,
by = c("NAME_1" = "Region"))
# Melihat hasil penggabungan
head(china_join)
## Simple feature collection with 6 features and 16 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 92.76416 ymin: 20.22264 xmax: 120.8376 ymax: 42.77393
## Geodetic CRS: WGS 84
## ID_0 ISO NAME_0 ID_1 NAME_1 HASC_1 CCN_1 CCA_1 TYPE_1 ENGTYPE_1
## 1 49 CHN China 1 Anhui CN.AH 0 <NA> Sh?ng Province
## 2 49 CHN China 2 Beijing CN.BJ 0 <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 3 49 CHN China 3 Chongqing CN.CQ 0 <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 4 49 CHN China 4 Fujian CN.FJ 0 <NA> Sh?ng Province
## 5 49 CHN China 5 Gansu CN.GS 0 <NA> Sh?ng Province
## 6 49 CHN China 6 Guangdong CN.GD 0 <NA> Sh?ng Province
## NL_NAME_1 VARNAME_1 Long Lat GRP Level_of_Urbanization
## 1 ??|?? ?nhu? 117.2262 31.82579 28792 46.50
## 2 ??|?? B?ij?ng 116.4107 40.18491 87475 86.20
## 3 ??|?? Chóngqìng 107.8748 30.05865 38914 56.98
## 4 ?? Fújiàn 117.9815 26.08641 52763 59.60
## 5 ??|?? G?nsù 100.9339 37.82079 21978 38.75
## 6 ??|?? Gu?ngd?ng 113.4164 23.34225 54095 67.40
## geometry
## 1 MULTIPOLYGON (((116.4263 34...
## 2 MULTIPOLYGON (((116.6669 40...
## 3 MULTIPOLYGON (((108.5419 32...
## 4 MULTIPOLYGON (((117.689 23....
## 5 MULTIPOLYGON (((97.18472 42...
## 6 MULTIPOLYGON (((110.1182 20...
GRP <- ggplot(data = china_join) +
geom_sf(
aes(fill = GRP),
color = "white",
linewidth = 0.2
) +
scale_fill_viridis_c(
option = "magma",
name = "GRP"
) +
labs(
title = "Gross Regional Product",
subtitle = "Data kontinu per provinsi",
x = "Longitude",
y = "Latitude"
) +
theme_minimal() +
theme(
legend.position = "bottom",
plot.title = element_text(face = "bold", size = 14),
plot.subtitle = element_text(size = 11)
)
Urbanization <- ggplot(data = china_join) +
geom_sf(
aes(fill = `Level_of_Urbanization`),
color = "white",
linewidth = 0.2
) +
scale_fill_viridis_c(
option = "magma",
name = "Level of Urbanization"
) +
labs(
title = "Level of Urbanization",
subtitle = "Data kontinu per provinsi",
x = "Longitude",
y = "Latitude"
) +
theme_minimal() +
theme(
legend.position = "bottom",
plot.title = element_text(face = "bold", size = 14),
plot.subtitle = element_text(size = 11)
)
GRP | Urbanization
# Pengecekan struktur data
str(china_join)
## Classes 'sf' and 'data.frame': 29 obs. of 17 variables:
## $ ID_0 : chr "49" "49" "49" "49" ...
## $ ISO : chr "CHN" "CHN" "CHN" "CHN" ...
## $ NAME_0 : chr "China" "China" "China" "China" ...
## $ ID_1 : chr "1" "2" "3" "4" ...
## $ NAME_1 : chr "Anhui" "Beijing" "Chongqing" "Fujian" ...
## $ HASC_1 : chr "CN.AH" "CN.BJ" "CN.CQ" "CN.FJ" ...
## $ CCN_1 : chr "0" "0" "0" "0" ...
## $ CCA_1 : chr NA NA NA NA ...
## $ TYPE_1 : chr "Sh?ng" "Zhíxiáshì" "Zhíxiáshì" "Sh?ng" ...
## $ ENGTYPE_1 : chr "Province" "Municipality" "Municipality" "Province" ...
## $ NL_NAME_1 : chr "??|??" "??|??" "??|??" "??" ...
## $ VARNAME_1 : chr "?nhu?" "B?ij?ng" "Chóngqìng" "Fújiàn" ...
## $ Long : num 117 116 108 118 101 ...
## $ Lat : num 31.8 40.2 30.1 26.1 37.8 ...
## $ GRP : num 28792 87475 38914 52763 21978 ...
## $ Level_of_Urbanization: num 46.5 86.2 57 59.6 38.8 ...
## $ geometry :sfc_MULTIPOLYGON of length 29; first list element: List of 1
## ..$ :List of 1
## .. ..$ : num [1:7291, 1:2] 116 116 116 116 116 ...
## ..- attr(*, "class")= chr [1:3] "XY" "MULTIPOLYGON" "sfg"
## - attr(*, "sf_column")= chr "geometry"
## - attr(*, "agr")= Factor w/ 3 levels "constant","aggregate",..: NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA ...
## ..- attr(*, "names")= chr [1:16] "ID_0" "ISO" "NAME_0" "ID_1" ...
# Pengecekan Missing Value
colSums(is.na(china_join))
## ID_0 ISO NAME_0
## 0 0 0
## ID_1 NAME_1 HASC_1
## 0 0 0
## CCN_1 CCA_1 TYPE_1
## 0 29 0
## ENGTYPE_1 NL_NAME_1 VARNAME_1
## 0 0 0
## Long Lat GRP
## 0 0 0
## Level_of_Urbanization geometry
## 0 0
china.lm<- lm(GRP ~ Level_of_Urbanization,data=china_join)
summary(china.lm)
##
## Call:
## lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -12050.9 -4410.4 -374.8 2961.6 14948.1
##
## Coefficients:
## Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)
## (Intercept) -31895.5 5197.6 -6.137 1.48e-06 ***
## Level_of_Urbanization 1400.0 92.6 15.118 1.06e-14 ***
## ---
## Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
##
## Residual standard error: 6595 on 27 degrees of freedom
## Multiple R-squared: 0.8944, Adjusted R-squared: 0.8904
## F-statistic: 228.6 on 1 and 27 DF, p-value: 1.064e-14
# Membaca data jarak kereta dari sheet Railway Distance
rail <- read_excel(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/data china/Data_China.xlsx",
sheet = "Railway Distance",
skip = 1
)
## New names:
## • `` -> `...1`
# Melihat data
head(rail)
## # A tibble: 6 × 31
## ...1 City Beijing Tianjin Shijiazhuang Taiyuan Hohehot Shenyang Changchun
## <chr> <chr> <dbl> <dbl> <dbl> <dbl> <dbl> <dbl> <dbl>
## 1 Beijing Beij… 0 137 277 508 667 741 1046
## 2 Tianjin Tian… 137 0 419 650 804 728 1033
## 3 Hebei Shij… 277 419 0 231 871 1126 1431
## 4 Shanxi Taiy… 508 650 231 0 640 1255 1560
## 5 Inner M… Hohe… 667 804 871 640 0 1408 1713
## 6 Liaoning Shen… 741 728 1126 1255 1408 0 305
## # ℹ 22 more variables: Harbin <dbl>, Shanghai <dbl>, Nanjing <dbl>,
## # Hangzhou <dbl>, Hefei <dbl>, Fuzhou <dbl>, Nanchang <dbl>, Jinan <dbl>,
## # Zhengzhou <dbl>, Wuhan <dbl>, Changsha <dbl>, Guangzhou <dbl>,
## # Nanning <dbl>, Chongqing <dbl>, Chengdu <dbl>, Guiyang <dbl>,
## # Kunming <dbl>, Xian <dbl>, Lanzhou <dbl>, Xining <dbl>, Yinchuan <dbl>,
## # Urumchi <dbl>
# Melihat struktur data
str(rail)
## tibble [29 × 31] (S3: tbl_df/tbl/data.frame)
## $ ...1 : chr [1:29] "Beijing" "Tianjin" "Hebei" "Shanxi" ...
## $ City : chr [1:29] "Beijing" "Tianjin" "Shijiazhuang" "Taiyuan" ...
## $ Beijing : num [1:29] 0 137 277 508 667 ...
## $ Tianjin : num [1:29] 137 0 419 650 804 ...
## $ Shijiazhuang: num [1:29] 277 419 0 231 871 ...
## $ Taiyuan : num [1:29] 508 650 231 0 640 ...
## $ Hohehot : num [1:29] 667 804 871 640 0 ...
## $ Shenyang : num [1:29] 741 728 1126 1255 1408 ...
## $ Changchun : num [1:29] 1046 1033 1431 1560 1713 ...
## $ Harbin : num [1:29] 1288 1275 1673 1802 1955 ...
## $ Shanghai : num [1:29] 1463 1326 1267 1498 2130 ...
## $ Nanjing : num [1:29] 1160 1023 964 1195 1827 ...
## $ Hangzhou : num [1:29] 1589 1452 1393 1624 2256 ...
## $ Hefei : num [1:29] 1074 973 914 1145 1777 ...
## $ Fuzhou : num [1:29] 2334 2197 1915 2521 3303 ...
## $ Nanchang : num [1:29] 1449 1444 1293 1544 2674 ...
## $ Jinan : num [1:29] 497 360 301 532 1164 ...
## $ Zhengzhou : num [1:29] 689 831 412 577 1362 ...
## $ Wuhan : num [1:29] 1225 1367 948 1179 1898 ...
## $ Changsha : num [1:29] 1587 1729 1310 1537 2256 ...
## $ Guangzhou : num [1:29] 2294 2436 2017 2243 2962 ...
## $ Nanning : num [1:29] 2566 2708 2289 2515 3234 ...
## $ Chongqing : num [1:29] 2087 2230 1810 1997 2637 ...
## $ Chengdu : num [1:29] 2042 2185 1765 1493 2133 ...
## $ Guiyang : num [1:29] 2539 2681 2262 2460 3100 ...
## $ Kunming : num [1:29] 3178 3320 2901 2593 3233 ...
## $ Xian : num [1:29] 1159 1301 923 651 1291 ...
## $ Lanzhou : num [1:29] 1811 1948 1599 1327 1144 ...
## $ Xining : num [1:29] 2092 2235 1815 1543 1360 ...
## $ Yinchuan : num [1:29] 1343 1480 1547 1316 676 ...
## $ Urumchi : num [1:29] 3768 3911 3491 3219 3036 ...
# Melihat dimensi data
dim(rail)
## [1] 29 31
rail_matrix <- as.matrix(rail[, 3:31])
rownames(rail_matrix) <- colnames(rail_matrix)
# Inverse distance (w_ij = 1/d_ij, diagonal = 0)
W_rail <- 1 / rail_matrix
diag(W_rail) <- 0
# Row-standardize
W_rail_std <- W_rail / rowSums(W_rail)
# Buat listw object
W <- mat2listw(W_rail_std, style = "W")
col.moran <- lm.morantest(china.lm, W)
col.moran
##
## Global Moran I for regression residuals
##
## data:
## model: lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
## weights: W
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.1234, p-value = 0.1306
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Observed Moran I Expectation Variance
## 0.010629595 -0.033552435 0.001546711
Berdasarkan hasil uji Global Moran’s I terhadap sisaan model OLS, diperoleh nilai koefisien yang tidak signifikan (p-value>0.05). Hasil ini mengindikasikan bahwa sisaan dari model regresi menyebar secara acak dan tidak memperlihatkan adanya pola mengelompok (clustering) yang terstruktur secara spasial di sepanjang jaringan kereta api China.
china.lagrange1 <- lm.LMtests(china.lm, W, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(china.lagrange1)
## Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
## dependence
## data:
## model: lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
## test weights: listw
##
## statistic parameter p.value
## RSerr 0.0277967 1 0.8676
## adjRSerr 0.0726855 1 0.7875
## RSlag 0.0035418 1 0.9525
## adjRSlag 0.0484307 1 0.8258
## SARMA 0.0762273 2 0.9626
china.SLX <- lmSLX(GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join, listw = W, Durbin = TRUE);
summary(china.SLX)
##
## Call:
## lm(formula = formula(paste("y ~ ", paste(colnames(x)[-1], collapse = "+"))),
## data = as.data.frame(x), weights = weights)
##
## Coefficients:
## Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)
## (Intercept) -2.335e+04 4.130e+04 -5.654e-01 5.766e-01
## Level_of_Urbanization 1.387e+03 1.139e+02 1.217e+01 3.074e-12
## lag.Level_of_Urbanization -1.418e+02 6.801e+02 -2.086e-01 8.364e-01
# log likelihood masing-masing model
logLik(china.SLX)
## 'log Lik.' -295.1173 (df=4)
logLik(china.lm)
## 'log Lik.' -295.1415 (df=3)
# nilai LR
LR <- 2 * (as.numeric(logLik(china.SLX)) -
as.numeric(logLik(china.lm)))
# derajat bebas
df <- attr(logLik(china.SLX), "df") -
attr(logLik(china.lm), "df")
# p-value
pchisq(LR, df = df, lower.tail = FALSE)
## [1] 0.8257453
AICc(china.lm)
## [1] 597.2431
AICc(china.SLX)
## [1] 599.9012
# Memanggil package sf
library(sf)
# Membaca shapefile Jawa Barat
shp_jabar <- st_read(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/JABAR/Jabar2/Jabar2.shp"
)
## Reading layer `Jabar2' from data source
## `C:\Users\Dewi Lestari Natalia\Downloads\Regspas_11\JABAR\Jabar2\Jabar2.shp'
## using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 26 features and 7 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 106.3705 ymin: -7.823398 xmax: 108.8338 ymax: -5.91377
## CRS: NA
# Melihat data
head(shp_jabar)
## Simple feature collection with 6 features and 7 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 106.3705 ymin: -7.816944 xmax: 108.4425 ymax: -6.302208
## CRS: NA
## PROVNO KABKOTNO KODE2010 PROVINSI KABKOT SUMBER
## 1 32 01 3201 JAWA BARAT BOGOR SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## 2 32 02 3202 JAWA BARAT SUKABUMI SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## 3 32 03 3203 JAWA BARAT CIANJUR SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## 4 32 04 3204 JAWA BARAT BANDUNG SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## 5 32 05 3205 JAWA BARAT GARUT SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## 6 32 06 3206 JAWA BARAT TASIKMALAYA SP2010_BADAN PUSAT STATISTIK
## IDSP2010 geometry
## 1 3201 MULTIPOLYGON (((106.994 -6....
## 2 3202 MULTIPOLYGON (((106.9652 -6...
## 3 3203 MULTIPOLYGON (((107.2843 -6...
## 4 3204 MULTIPOLYGON (((107.75 -6.8...
## 5 3205 MULTIPOLYGON (((108.1291 -7...
## 6 3206 MULTIPOLYGON (((108.1335 -7...
# Menampilkan peta Jawa Barat
plot(st_geometry(shp_jabar))
# Memanggil package
library(readxl)
# Membaca data Excel Jawa Barat
data_jabar <- read_excel(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/JABAR/data_jabar.xlsx"
)
# Melihat data
head(data_jabar)
## # A tibble: 6 × 32
## PROVNO KABKOTNO KODE2010 PROVINSI KABKOT IDSP2010 Long Lat p.miskin15
## <dbl> <dbl> <dbl> <chr> <chr> <dbl> <dbl> <dbl> <dbl>
## 1 32 1 3201 JAWA BARAT BOGOR 3201 107. -6.56 8.96
## 2 32 2 3202 JAWA BARAT SUKABUMI 3202 107. -7.07 8.96
## 3 32 3 3203 JAWA BARAT CIANJUR 3203 107. -7.13 12.2
## 4 32 4 3204 JAWA BARAT BANDUNG 3204 108. -7.10 8.00
## 5 32 5 3205 JAWA BARAT GARUT 3205 108. -7.36 12.8
## 6 32 6 3206 JAWA BARAT TASIKMALA… 3206 108. -7.50 12.0
## # ℹ 23 more variables: p.miskin16 <dbl>, j.miskin15 <dbl>, j.miskin16 <dbl>,
## # AHH2015 <dbl>, AHH2016 <dbl>, EYS2015 <dbl>, EYS2016 <dbl>, MYS2015 <dbl>,
## # MYS2016 <dbl>, EXP2015 <dbl>, EXP2016 <dbl>, APM.SD15 <dbl>,
## # APM.SMP15 <dbl>, APM.SMA15 <dbl>, APM.PT15 <dbl>, APK.SD15 <dbl>,
## # APK.SMP15 <dbl>, APK.SMA15 <dbl>, APK.PT15 <dbl>, APS.USIA15 <dbl>,
## # APS.USIA2 <dbl>, APS.USIA3 <dbl>, APS.USIA4 <dbl>
# Melihat struktur data
str(data_jabar)
## tibble [26 × 32] (S3: tbl_df/tbl/data.frame)
## $ PROVNO : num [1:26] 32 32 32 32 32 32 32 32 32 32 ...
## $ KABKOTNO : num [1:26] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ...
## $ KODE2010 : num [1:26] 3201 3202 3203 3204 3205 ...
## $ PROVINSI : chr [1:26] "JAWA BARAT" "JAWA BARAT" "JAWA BARAT" "JAWA BARAT" ...
## $ KABKOT : chr [1:26] "BOGOR" "SUKABUMI" "CIANJUR" "BANDUNG" ...
## $ IDSP2010 : num [1:26] 3201 3202 3203 3204 3205 ...
## $ Long : num [1:26] 107 107 107 108 108 ...
## $ Lat : num [1:26] -6.56 -7.07 -7.13 -7.1 -7.36 ...
## $ p.miskin15: num [1:26] 8.96 8.96 12.21 8 12.81 ...
## $ p.miskin16: num [1:26] 8.83 8.13 11.62 7.61 11.64 ...
## $ j.miskin15: num [1:26] 487 218 274 281 326 ...
## $ j.miskin16: num [1:26] 491 199 261 273 299 ...
## $ AHH2015 : num [1:26] 70.6 70 69.3 73.1 70.7 ...
## $ AHH2016 : num [1:26] 70.7 70.1 69.4 73.1 70.8 ...
## $ EYS2015 : num [1:26] 11.8 12.1 11.8 12.1 11.6 ...
## $ EYS2016 : num [1:26] 12.1 12.2 11.9 12.4 11.7 ...
## $ MYS2015 : num [1:26] 7.75 6.51 6.54 8.41 6.84 6.88 7.45 7.2 6.32 6.8 ...
## $ MYS2016 : num [1:26] 7.83 6.74 6.61 8.5 6.88 6.94 7.55 7.34 6.41 6.89 ...
## $ EXP2015 : num [1:26] 9368 7849 6877 9375 6875 ...
## $ EXP2016 : num [1:26] 9537 8077 7074 9580 7079 ...
## $ APM.SD15 : num [1:26] 96.3 99.7 99.9 98 98.1 ...
## $ APM.SMP15 : num [1:26] 73 75.8 78.4 82.1 75.3 ...
## $ APM.SMA15 : num [1:26] 55.1 43.9 37.2 55.5 44.6 ...
## $ APM.PT15 : num [1:26] 11.84 9.92 3.86 17.04 5.71 ...
## $ APK.SD15 : num [1:26] 109 113 109 110 112 ...
## $ APK.SMP15 : num [1:26] 84.6 83 86 89.6 82.2 ...
## $ APK.SMA15 : num [1:26] 67.9 54.9 43.9 66.2 51.5 ...
## $ APK.PT15 : num [1:26] 12.64 10.45 4.12 19.74 6.17 ...
## $ APS.USIA15: num [1:26] 99 99.7 100 99.9 98.8 ...
## $ APS.USIA2 : num [1:26] 89.2 93.3 94 95 87.1 ...
## $ APS.USIA3 : num [1:26] 62.2 53.7 46.2 60.6 51.7 ...
## $ APS.USIA4 : num [1:26] 14.64 14.87 5.85 19.99 8.09 ...
# Melihat nama kolom
names(data_jabar)
## [1] "PROVNO" "KABKOTNO" "KODE2010" "PROVINSI" "KABKOT"
## [6] "IDSP2010" "Long" "Lat" "p.miskin15" "p.miskin16"
## [11] "j.miskin15" "j.miskin16" "AHH2015" "AHH2016" "EYS2015"
## [16] "EYS2016" "MYS2015" "MYS2016" "EXP2015" "EXP2016"
## [21] "APM.SD15" "APM.SMP15" "APM.SMA15" "APM.PT15" "APK.SD15"
## [26] "APK.SMP15" "APK.SMA15" "APK.PT15" "APS.USIA15" "APS.USIA2"
## [31] "APS.USIA3" "APS.USIA4"
data_jabar$KABKOTNO <- as.character(data_jabar$KABKOTNO)
jabar <- shp_jabar %>%
left_join(data_jabar, by = "KABKOTNO") %>%
na.omit()
colnames(jabar)
## [1] "PROVNO.x" "KABKOTNO" "KODE2010.x" "PROVINSI.x" "KABKOT.x"
## [6] "SUMBER" "IDSP2010.x" "PROVNO.y" "KODE2010.y" "PROVINSI.y"
## [11] "KABKOT.y" "IDSP2010.y" "Long" "Lat" "p.miskin15"
## [16] "p.miskin16" "j.miskin15" "j.miskin16" "AHH2015" "AHH2016"
## [21] "EYS2015" "EYS2016" "MYS2015" "MYS2016" "EXP2015"
## [26] "EXP2016" "APM.SD15" "APM.SMP15" "APM.SMA15" "APM.PT15"
## [31] "APK.SD15" "APK.SMP15" "APK.SMA15" "APK.PT15" "APS.USIA15"
## [36] "APS.USIA2" "APS.USIA3" "APS.USIA4" "geometry"
plot(jabar[,c(
"p.miskin15",
"AHH2015",
"EYS2015",
"MYS2015",
"EXP2015",
"APM.SD15",
"APM.SMP15",
"APM.SMA15",
"APM.PT15",
"APK.SD15",
"APK.SMP15",
"APK.SMA15",
"APK.PT15",
"APS.USIA15",
"APS.USIA2",
"APS.USIA3",
"APS.USIA4"
)])
## Warning: plotting the first 9 out of 17 attributes; use max.plot = 17 to plot
## all
# 3. Matriks Pembobot Spasial
# =====================================================
# SPATIAL WEIGHT
# =====================================================
nb_jabar <- suppressWarnings(poly2nb(jabar))
lw_jabar <- nb2listw(
nb_jabar,
style = "W",
zero.policy = TRUE
)
# =========================================================
# ANALISIS MORAN'S I RESIDUAL
# MENCARI KOMBINASI X TERBAIK
# DENGAN P-VALUE TERKECIL
# =========================================================
# =========================================================
# 5. DAFTAR VARIABEL
# =========================================================
variabel_list <- c(
"p.miskin15",
"AHH2015",
"EYS2015",
"MYS2015",
"EXP2015",
"APM.SD15",
"APM.SMP15",
"APM.SMA15",
"APM.PT15",
"APK.SD15",
"APK.SMP15",
"APK.SMA15",
"APK.PT15",
"APS.USIA15",
"APS.USIA2",
"APS.USIA3",
"APS.USIA4"
)
# =========================================================
# 6. TENTUKAN VARIABEL Y
# =========================================================
variabel_Y <- "p.miskin15"
# variabel kandidat X
variabel_X <- setdiff(
variabel_list,
variabel_Y
)
# =========================================================
# 7. DATAFRAME HASIL
# =========================================================
hasil_model <- data.frame(
Formula = character(),
Jumlah_X = numeric(),
Moran_I = numeric(),
P_Value = numeric(),
stringsAsFactors = FALSE
)
# =========================================================
# 8. LOOP KOMBINASI VARIABEL
# =========================================================
maksimum_X <- 6
for (k in 1:maksimum_X) {
# membuat kombinasi
kombinasi_x <- combn(
variabel_X,
k,
simplify = FALSE
)
# loop tiap kombinasi
for (x_set in kombinasi_x) {
tryCatch({
# =====================================================
# MEMBUAT FORMULA
# =====================================================
formula_text <- paste(
variabel_Y,
"~",
paste(x_set, collapse = " + ")
)
rumus <- as.formula(formula_text)
# =====================================================
# MODEL OLS
# =====================================================
model_ols <- lm(
rumus,
data = jabar
)
# =====================================================
# MORAN TEST RESIDUAL
# =====================================================
uji_moran <- lm.morantest(
model_ols,
lw_jabar,
zero.policy = TRUE
)
# =====================================================
# AMBIL NILAI
# =====================================================
moran_i <- as.numeric(
uji_moran$estimate["Observed Moran I"]
)
p_val <- uji_moran$p.value
# =====================================================
# SIMPAN JIKA SIGNIFIKAN
# =====================================================
if (p_val < 0.05) {
hasil_model <- rbind(
hasil_model,
data.frame(
Formula = formula_text,
Jumlah_X = k,
Moran_I = moran_i,
P_Value = p_val
)
)
}
}, error = function(e) {
# abaikan error
NULL
})
}
}
# =========================================================
# 9. URUTKAN HASIL
# =========================================================
hasil_model <- hasil_model %>%
arrange(P_Value)
# =========================================================
# 11. MODEL TERBAIK
# P-VALUE PALING KECIL
# =========================================================
if (nrow(hasil_model) == 0) {
cat("Tidak ada model signifikan.\n")
} else {
# ambil model terbaik
model_terbaik <- hasil_model %>%
slice(1)
cat(
"Formula : ",
as.character(model_terbaik$Formula),
"\n",
sep = ""
)
cat(
"Jumlah Variabel X : ",
model_terbaik$Jumlah_X,
"\n",
sep = ""
)
cat(
"Moran's I : ",
round(model_terbaik$Moran_I, 5),
"\n",
sep = ""
)
cat(
"P-Value : ",
format(
model_terbaik$P_Value,
scientific = FALSE
),
"\n",
sep = ""
)
}
## Formula : p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15
## Jumlah Variabel X : 5
## Moran's I : 0.5012
## P-Value : 0.005018003
jabar.lm <- lm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15, data=jabar)
summary(jabar.lm)
##
## Call:
## lm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 +
## APS.USIA15, data = jabar)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -6.2541 -1.5129 0.7468 1.7253 2.9766
##
## Coefficients:
## Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)
## (Intercept) -263.5186 236.1804 -1.116 0.2883
## EYS2015 2.7220 2.1113 1.289 0.2238
## APM.SD15 -0.5289 0.6939 -0.762 0.4619
## APK.SD15 0.4526 0.2946 1.536 0.1527
## APK.PT15 -0.3228 0.1731 -1.865 0.0891 .
## APS.USIA15 2.4849 2.5164 0.987 0.3446
## ---
## Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
##
## Residual standard error: 3.114 on 11 degrees of freedom
## Multiple R-squared: 0.5749, Adjusted R-squared: 0.3816
## F-statistic: 2.975 on 5 and 11 DF, p-value: 0.06127
jabar.lagrange <- lm.LMtests(jabar.lm, lw_jabar, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(jabar.lagrange)
## Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
## dependence
## data:
## model: lm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 +
## APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar)
## test weights: listw
##
## statistic parameter p.value
## RSerr 7.23955 1 0.007132 **
## adjRSerr 5.48939 1 0.019132 *
## RSlag 2.01129 1 0.156133
## adjRSlag 0.26113 1 0.609346
## SARMA 7.50067 2 0.023510 *
## ---
## Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
Hasil uji LM menunjukkan bahwa dependensi spasial dalam data Jawa Barat bersumber dari komponen error, bukan dari lag spasial variabel dependen. Uji RSerr signifikan (p = 0,007) mengindikasikan adanya autokorelasi spasial pada residual model, dan ketika dikontrol terhadap pengaruh lag, adjRSerr tetap signifikan (p = 0,019) — membuktikan bahwa spatial error hadir secara mandiri dalam model.
Sebaliknya, uji RSlag tidak signifikan (p = 0,156) dan adjRSlag pun tidak signifikan (p = 0,609), yang berarti tidak ada bukti bahwa tingkat kemiskinan di suatu wilayah dipengaruhi langsung oleh tingkat kemiskinan wilayah tetangganya.
jabar.err <- errorsarlm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar,data=jabar, zero.policy = TRUE)
summary(jabar.err)
##
## Call:errorsarlm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 +
## APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar, listw = lw_jabar, zero.policy = TRUE)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -1.96720 -0.97706 0.17825 0.76731 1.45103
##
## Type: error
## Regions with no neighbours included:
## 18 19 21 25 26
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -425.458866 84.564213 -5.0312 4.874e-07
## EYS2015 4.311729 1.035451 4.1641 3.126e-05
## APM.SD15 -1.521207 0.226462 -6.7173 1.852e-11
## APK.SD15 0.640932 0.101930 6.2880 3.216e-10
## APK.PT15 -0.358322 0.069408 -5.1626 2.436e-07
## APS.USIA15 4.680477 0.828208 5.6513 1.592e-08
##
## Lambda: 0.9059, LR test value: 23.088, p-value: 1.5476e-06
## Asymptotic standard error: 0.060606
## z-value: 14.947, p-value: < 2.22e-16
## Wald statistic: 223.43, p-value: < 2.22e-16
##
## Log likelihood: -28.18863 for error model
## ML residual variance (sigma squared): 1.0473, (sigma: 1.0234)
## Number of observations: 17
## Number of parameters estimated: 8
## AIC: 72.377, (AIC for lm: 93.465)
jabar.SLX <- lmSLX(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar,data=jabar, zero.policy = TRUE, Durbin = TRUE);
summary(jabar.SLX)
##
## Call:
## lm(formula = formula(paste("y ~ ", paste(colnames(x)[-1], collapse = "+"))),
## data = as.data.frame(x), weights = weights)
##
## Coefficients:
## Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)
## (Intercept) -145.59982 307.35728 -0.47372 0.65245
## EYS2015 2.63817 4.59362 0.57431 0.58663
## APM.SD15 0.26488 0.97666 0.27122 0.79532
## APK.SD15 0.59059 0.23882 2.47293 0.04827
## APK.PT15 -0.20577 0.38277 -0.53759 0.61021
## APS.USIA15 0.36388 3.17195 0.11472 0.91241
## lag.EYS2015 -4.02200 9.31944 -0.43157 0.68113
## lag.APM.SD15 3.42980 1.21392 2.82538 0.03014
## lag.APK.SD15 -0.41090 0.69159 -0.59414 0.57412
## lag.APK.PT15 0.38003 0.82137 0.46268 0.65990
## lag.APS.USIA15 -2.48727 1.03245 -2.40910 0.05264
Hasil regresi menggunakan model SLX, menunjukkan bahwa lag pada variabel X tidak berpengaruh signifikan. Model SEM tidak perlu ditambahakan depensi spasial variabel X, sehingga SDEM tidak relevan lagi.
jabar.sarma <- sacsarlm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar, data=jabar, zero.policy = TRUE)
summary(jabar.sarma)
##
## Call:sacsarlm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 +
## APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar, listw = lw_jabar, zero.policy = TRUE)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -1.837342 -0.900247 -0.050073 0.685523 1.606525
##
## Type: sac
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -442.074286 83.148799 -5.3167 1.057e-07
## EYS2015 4.793132 1.140231 4.2037 2.626e-05
## APM.SD15 -1.707710 0.293038 -5.8276 5.623e-09
## APK.SD15 0.672837 0.103147 6.5231 6.886e-11
## APK.PT15 -0.392055 0.076727 -5.1097 3.226e-07
## APS.USIA15 4.939024 0.838588 5.8897 3.869e-09
##
## Rho: 0.20377
## Asymptotic standard error: 0.19972
## z-value: 1.0202, p-value: 0.30761
## Lambda: 0.91256
## Asymptotic standard error: 0.065071
## z-value: 14.024, p-value: < 2.22e-16
##
## LR test value: 23.918, p-value: 6.4015e-06
##
## Log likelihood: -27.77358 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 0.97176, (sigma: 0.98578)
## Number of observations: 17
## Number of parameters estimated: 9
## AIC: 73.547, (AIC for lm: 93.465)
Model SARMA (tipe sac) menghasilkan temuan yang menarik pada kedua parameter spasialnya. Nilai Rho (ρ) sebesar 0,204 tidak signifikan (p = 0,308), yang berarti tidak terbukti adanya pengaruh langsung dari tingkat kemiskinan wilayah tetangga terhadap kemiskinan suatu wilayah. Sebaliknya, Lambda (λ) sebesar 0,913 sangat signifikan (p < 2,22e-16), mengindikasikan adanya autokorelasi spasial yang sangat kuat pada komponen error. Faktor-faktor yang tidak teramati dalam model cenderung berkorelasi kuat antar wilayah yang berdekatan.
Pola ini ρ tidak signifikan, λ sangat signifikan sehingga mengonfirmasi bahwa SEM lebih tepat dibandingkan SARMA untuk data in. Hal ini juga akan dibuktikan dengan melakukan Uji Likelihood Ratio Test antara Model SEM dan Model SARMA
anova(jabar.err,jabar.sarma)
## Model df AIC logLik Test L.Ratio p-value
## jabar.err 1 8 72.377 -28.189 1
## jabar.sarma 2 9 73.547 -27.774 2 0.83008 0.36225
Hasil menunjukkan nilai L.Ratio sebesar 0,830 dengan p-value 0,362 — jauh di atas taraf signifikansi 0,05 — sehingga H₀ gagal ditolak. Artinya, penambahan parameter lag spasial (ρ) pada SARMA tidak memberikan peningkatan fit model yang signifikan dibandingkan SEM. Hal ini juga tercermin dari nilai AIC SEM (72,377) yang lebih kecil dari SARMA (73,547), mengonfirmasi bahwa SEM lebih parsimoni tanpa mengorbankan kualitas model.
AICc(jabar.lm)
## [1] 105.9096
AICc(jabar.err)
## [1] 90.37725
AICc(jabar.sarma)
## [1] 99.26145
library(spdep) # Analisis data spasial: spatial autocorrelation, spatial regression
library(sp) # Struktur data untuk manipulasi data spasial (poligon, titik, dll)
## Warning: package 'sp' was built under R version 4.5.3
library(sf) # Mengelola data spasial dengan standar Simple Features (sf)
library(readxl) # Membaca file Excel (format .xls dan .xlsx)
library(openxlsx) # Membuat, membaca, dan menulis file Excel (lebih cepat dari readxl)
## Warning: package 'openxlsx' was built under R version 4.5.3
library(corrplot) # Membuat visualisasi korelasi dalam bentuk plot
## Warning: package 'corrplot' was built under R version 4.5.3
## corrplot 0.95 loaded
library(DescTools) # Kumpulan fungsi statistik deskriptif dan inferensial
## Warning: package 'DescTools' was built under R version 4.5.3
library(nortest) # Melakukan uji normalitas (Anderson-Darling, Lilliefors, dll)
## Warning: package 'nortest' was built under R version 4.5.2
library(car) # Fungsi regresi linear dan diagnostik model (vif, durbinWatsonTest, dll)
## Warning: package 'car' was built under R version 4.5.3
## Loading required package: carData
## Warning: package 'carData' was built under R version 4.5.3
##
## Attaching package: 'car'
## The following object is masked from 'package:DescTools':
##
## Recode
## The following object is masked from 'package:dplyr':
##
## recode
## The following object is masked from 'package:purrr':
##
## some
library(spatialreg) # Estimasi model regresi spasial (SAR, SEM, SLM)
library(lmtest) # Fungsi untuk menguji model regresi (heteroskedastisitas, serial correlation)
## Warning: package 'lmtest' was built under R version 4.5.3
## Loading required package: zoo
## Warning: package 'zoo' was built under R version 4.5.3
##
## Attaching package: 'zoo'
## The following objects are masked from 'package:base':
##
## as.Date, as.Date.numeric
library(dplyr) # Manipulasi data seperti filter, select, mutate, dan summarise
library(RColorBrewer) # Skema palet warna yang dapat digunakan dalam visualisasi
## Warning: package 'RColorBrewer' was built under R version 4.5.2
library(ggplot2) # Membuat grafik statistik dengan pendekatan Grammar of Graphics
# Membaca data CSV
data <- read.csv(
"C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/Dataset 06/data-06.csv"
)
# Melihat 6 baris pertama
head(data)
## ID_KAB PROPINSI KAB long lat y x1 x2
## 1 3101 DKI JAKARTA KEPULAUAN SERIBU 106.4933 -5.796823 27.35 89.5 50.0
## 2 3171 DKI JAKARTA JAKARTA SELATAN 106.8100 -6.272549 36.22 103.1 52.5
## 3 3172 DKI JAKARTA JAKARTA TIMUR 106.9003 -6.255373 27.46 90.3 48.7
## 4 3173 DKI JAKARTA JAKARTA PUSAT 106.8351 -6.181230 29.17 88.5 54.9
## 5 3174 DKI JAKARTA JAKARTA BARAT 106.7483 -6.165469 32.16 99.6 48.1
## 6 3175 DKI JAKARTA JAKARTA UTARA 106.8695 -6.129185 32.67 102.2 45.8
dim(data)
## [1] 119 8
library(sf)
peta <- st_read(
dsn = "C:/Users/Dewi Lestari Natalia/Downloads/Regspas_11/Dataset 06/Jawamap",
layer = "jawa"
)
## Reading layer `jawa' from data source
## `C:\Users\Dewi Lestari Natalia\Downloads\Regspas_11\Dataset 06\Jawamap'
## using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 119 features and 5 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 105.0998 ymin: -8.78036 xmax: 116.2702 ymax: -5.048857
## Geodetic CRS: WGS 84
peta
## Simple feature collection with 119 features and 5 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension: XY
## Bounding box: xmin: 105.0998 ymin: -8.78036 xmax: 116.2702 ymax: -5.048857
## Geodetic CRS: WGS 84
## First 10 features:
## PROVNO KABKOTNO PROVINSI KABKOT ID2013
## 1 31 01 DKI JAKARTA KEPULAUAN SERIBU 3101
## 2 31 71 DKI JAKARTA JAKARTA SELATAN 3171
## 3 31 72 DKI JAKARTA JAKARTA TIMUR 3172
## 4 31 73 DKI JAKARTA JAKARTA PUSAT 3173
## 5 31 74 DKI JAKARTA JAKARTA BARAT 3174
## 6 31 75 DKI JAKARTA JAKARTA UTARA 3175
## 7 32 01 JAWA BARAT BOGOR 3201
## 8 32 02 JAWA BARAT SUKABUMI 3202
## 9 32 03 JAWA BARAT CIANJUR 3203
## 10 32 04 JAWA BARAT BANDUNG 3204
## geometry
## 1 MULTIPOLYGON (((106.3842 -5...
## 2 MULTIPOLYGON (((106.8491 -6...
## 3 MULTIPOLYGON (((106.9719 -6...
## 4 MULTIPOLYGON (((106.8788 -6...
## 5 MULTIPOLYGON (((106.711 -6....
## 6 MULTIPOLYGON (((106.969 -6....
## 7 MULTIPOLYGON (((106.994 -6....
## 8 MULTIPOLYGON (((106.9652 -6...
## 9 MULTIPOLYGON (((107.2843 -6...
## 10 MULTIPOLYGON (((107.75 -6.8...
plot(peta, main = "Peta Pulau Jawa")
plot(peta[4], main = "Peta Pulau Jawa (Kabupaten)")
# Eksplorasi Data # Mengecek Missing value
data[!complete.cases(data),]
## [1] ID_KAB PROPINSI KAB long lat y x1 x2
## <0 rows> (or 0-length row.names)
summary(data[,-c(1,2)])
## KAB long lat y
## Length:119 Min. :105.8 Min. :-8.365 Min. :13.72
## Class :character 1st Qu.:107.9 1st Qu.:-7.653 1st Qu.:22.07
## Mode :character Median :110.2 Median :-7.258 Median :25.40
## Mean :110.0 Mean :-7.199 Mean :25.53
## 3rd Qu.:111.8 3rd Qu.:-6.820 3rd Qu.:29.20
## Max. :114.2 Max. :-5.797 Max. :36.22
## x1 x2
## Min. : 80.10 Min. :25.10
## 1st Qu.: 87.25 1st Qu.:33.20
## Median : 92.20 Median :41.20
## Mean : 93.04 Mean :40.78
## 3rd Qu.: 99.85 3rd Qu.:49.25
## Max. :105.00 Max. :55.00
# Menunjukkan kab/kota dengan Y tertinggi
kab_max <- data %>%
arrange(desc(y)) %>%
slice(1)
print(paste("Kabupaten/kota dengan Y tertinggi adalah", kab_max$KAB))
## [1] "Kabupaten/kota dengan Y tertinggi adalah JAKARTA SELATAN"
# Menunjukkan kab/kota dengan Y terendah
kab_min <- data %>%
arrange(y) %>%
slice(1)
print(paste("Kabupaten/kota dengan Y terendah adalah", kab_min$KAB))
## [1] "Kabupaten/kota dengan Y terendah adalah KLATEN"
Berdasarkan output di atas diketahui bahwa Y tertinggi di Pulau Jawa adalah Kota Jakarta Selatan sebesar 36.22, sedangkan Y terendah adalah Kabupaten Klaten sebesar 13.72. Rata-rata Y kab/kota di Pulau Jawa adalah 25.53.
par(mfrow=c(1,3))
boxplot(data$y,main = "Sebaran Y", col="dodgerblue")
boxplot(data$x1,main = "Sebaran X1", col="dodgerblue")
boxplot(data$x2,main = "Sebaran X2", col="dodgerblue")
# Hubungan antara Peubah Respon dan Peubah Penjelas
pairs(data[,6:8], pch = 19, lower.panel = NULL)
# Korelasi antar Peubah
corrplot(cor(data[,6:8]), method = "number")
cor(data[,4:7])
## long lat y x1
## long 1.00000000 -0.74541782 -0.1306153 -0.08974212
## lat -0.74541782 1.00000000 0.1679668 0.07479095
## y -0.13061532 0.16796681 1.0000000 0.80963262
## x1 -0.08974212 0.07479095 0.8096326 1.00000000
#Y dengan X1
cor.test(data$y, data$x1)
##
## Pearson's product-moment correlation
##
## data: data$y and data$x1
## t = 14.921, df = 117, p-value < 2.2e-16
## alternative hypothesis: true correlation is not equal to 0
## 95 percent confidence interval:
## 0.7370471 0.8637532
## sample estimates:
## cor
## 0.8096326
Kesimpulan: Tolak Ho berarti pada taraf nyata 5% (p-value < 0.05), Terdapat korelasi antara peubah Y dan X1.
#Y dengan X2
cor.test(data$y, data$x2)
##
## Pearson's product-moment correlation
##
## data: data$y and data$x2
## t = 6.5822, df = 117, p-value = 1.374e-09
## alternative hypothesis: true correlation is not equal to 0
## 95 percent confidence interval:
## 0.3749256 0.6399554
## sample estimates:
## cor
## 0.5198398
Kesimpulan: Tolak Ho berarti pada taraf nyata 5% (p-value < 0.05) terdapat korelasi antara peubah Y dan X2.
k=101
colfunc <- colorRampPalette(c("green", "yellow","red"))
peta$y <- data$y
# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
geom_sf(aes(fill = y)) +
scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
labs(title = "Peta Sebaran Spasial Peubah Respon Y") +
theme_minimal()
Berdasarkan plot di atas, dapat dilihat adanya kecenderungan pola
bergerombol dengan wilayah tetangganya pada peubah Y di Pulau Jawa. Hal
ini tampak dari gradasi warna yang cenderung mengumpul. Artinya terdapat
kemiripan antar kabupaten/kota terhadap sebaran Y sehingga terindikasi
adanya autokorelasi spasial positif.
peta$x1<- data$x1
# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
geom_sf(aes(fill = x1)) +
scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
labs(title = "Sebaran Spasial Peubah Penjelas X1") +
theme_minimal()
# Sebaran Spasial X2
peta$x2<- data$x2
# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
geom_sf(aes(fill = x2)) +
scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
labs(title = "Sebaran Spasial Peubah Penjelas X2") +
theme_minimal()
# Matriks Pembobot Spasial # Matriks Bobot Berdasarkan Ketetanggaan # 1.
Queen Contiguity
# Memvalidasi geometri dalam objek sf
peta <- st_make_valid(peta)
# Konversi objek sf ke objek sp
sp.peta <- as(peta, "Spatial")
# Mengakses slot polygons dari objek sp
sp.polygons <- SpatialPolygons(sp.peta@polygons)
queen <- poly2nb(sp.peta, queen = T)
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = T): some observations have no neighbours;
## if this seems unexpected, try increasing the snap argument.
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = T): neighbour object has 3 sub-graphs;
## if this sub-graph count seems unexpected, try increasing the snap argument.
queen
## Neighbour list object:
## Number of regions: 119
## Number of nonzero links: 522
## Percentage nonzero weights: 3.68618
## Average number of links: 4.386555
## 1 region with no links:
## 1
## 3 disjoint connected subgraphs
W.queen <- nb2listw(queen, style='W',zero.policy=TRUE)
qc = moran.test(data$y, W.queen,randomisation=T,
alternative="greater", zero.policy = TRUE)
qc
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.queen
## n reduced by no-neighbour observations
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.3921, p-value = 0.08195
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.085984133 -0.008547009 0.004611252
Pengujian hipotesis dapat pula dilakukan dengan melibatkan algoritma monte carlo seperti di bawah ini.
moran.mc(data$y, listw = W.queen, zero.policy = TRUE, nsim = 99)
##
## Monte-Carlo simulation of Moran I
##
## data: data$y
## weights: W.queen
## number of simulations + 1: 100
##
## statistic = 0.085984, observed rank = 93, p-value = 0.07
## alternative hypothesis: greater
rook <- poly2nb(sp.peta, queen = F)
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = F): some observations have no neighbours;
## if this seems unexpected, try increasing the snap argument.
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = F): neighbour object has 3 sub-graphs;
## if this sub-graph count seems unexpected, try increasing the snap argument.
rook
## Neighbour list object:
## Number of regions: 119
## Number of nonzero links: 518
## Percentage nonzero weights: 3.657934
## Average number of links: 4.352941
## 1 region with no links:
## 1
## 3 disjoint connected subgraphs
W.rook <- nb2listw(rook, style='W',zero.policy=TRUE)
rc = moran.test(data$y, W.rook,randomisation=T,
alternative="greater", zero.policy = TRUE)
rc
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.rook
## n reduced by no-neighbour observations
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.5987, p-value = 0.05495
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.100243070 -0.008547009 0.004630949
Pengujian hipotesis dapat pula dilakukan dengan melibatkan algoritma monte carlo seperti di bawah ini.
moran.mc(data$y, listw = W.rook, zero.policy = TRUE, nsim = 99)
##
## Monte-Carlo simulation of Moran I
##
## data: data$y
## weights: W.rook
## number of simulations + 1: 100
##
## statistic = 0.10024, observed rank = 95, p-value = 0.05
## alternative hypothesis: greater
# Menghitung centroid dari setiap unit spasial
centroids <- st_centroid(peta)
## Warning: st_centroid assumes attributes are constant over geometries
# Ekstrak koordinat centroid
longlat <- st_coordinates(centroids)
# Tambahkan koordinat long dan lat ke objek peta
peta$long <- longlat[, 1] # Kolom X (long)
peta$lat <- longlat[, 2] # Kolom Y (lat)
coords <- peta[c("long","lat")]
#class(coords)
koord <- as.data.frame(coords)
jarak<-dist(longlat, method = "euclidean")
m.jarak<-as.matrix(jarak)
# k = 5
W.knn<-knn2nb(knearneigh(longlat,k=5,longlat=TRUE))
W.knn.s <- nb2listw(W.knn,style='W')
MI.knn <- moran(data$y,W.knn.s,n=length(W.knn.s$neighbours),S0=Szero(W.knn.s))
mt1 = moran.test(data$y,W.knn.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt1
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.knn.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 2.1802, p-value = 0.01462
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.107628130 -0.008474576 0.002835976
W.rdw <-dnearneigh(longlat,0,105,longlat=TRUE)
W.rdw.s <- nb2listw(W.rdw,style='W')
MI.rdw <- moran(data$y,W.rdw.s,n=length(W.rdw.s$neighbours),S0=Szero(W.rdw.s))
mt2 = moran.test(data$y,W.rdw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt2
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.rdw.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 0.82869, p-value = 0.2036
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.0148447999 -0.0084745763 0.0007918598
alpha1=1
W.idw <-1/(m.jarak^alpha1)
diag(W.idw)<-0
rtot<-rowSums(W.idw,na.rm=TRUE)
W.idw.sd<-W.idw/rtot #row-normalized
W.idw.s = mat2listw(W.idw.sd,style='W')
MI.idw <- moran(data$y,W.idw.s,n=length(W.idw.s$neighbours),S0=Szero(W.idw.s))
mt3 = moran.test(data$y,W.idw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt3
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.idw.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 2.3687, p-value = 0.008925
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.040533196 -0.008474576 0.000428063
alpha2=2
W.idw2<-1/(m.jarak^alpha2)
diag(W.idw2)<-0
rtot<-rowSums(W.idw2,na.rm=TRUE)
W.idw2.sd<-W.idw2/rtot #row-normalized
W.idw2.s = mat2listw(W.idw2.sd,style='W')
MI.idw2 <- moran(data$y,W.idw2.s,n=length(W.idw2.s$neighbours),S0=Szero(W.idw2.s))
mt4 = moran.test(data$y,W.idw2.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt4
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.idw2.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.9574, p-value = 0.02515
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.088273381 -0.008474576 0.002442892
alpha=1
W.edw<-exp((-alpha)*m.jarak)
diag(W.edw)<-0
rtot<-rowSums(W.edw,na.rm=TRUE)
W.edw.sd<-W.edw/rtot #row-normalized
W.edw.s = mat2listw(W.edw.sd,style='W')
MI.edw <- moran(data$y,W.edw.s,n=length(W.edw.s$neighbours),S0=Szero(W.edw.s))
mt5 = moran.test(data$y,W.edw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt5
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.edw.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.3022, p-value = 0.09643
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.0099060556 -0.0084745763 0.0001992396
alpha2=2
W.edw2<-exp((-alpha2)*m.jarak)
diag(W.edw2)<-0
rtot<-rowSums(W.edw2,na.rm=TRUE)
W.edw2.sd<-W.edw2/rtot #row-normalized
W.edw2.s = mat2listw(W.edw2.sd,style='W')
MI.edw2 <- moran(data$y,W.edw2.s,n=length(W.edw2.s$neighbours),S0=Szero(W.edw2.s))
mt6 = moran.test(data$y,W.edw2.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt6
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: W.edw2.s
##
## Moran I statistic standard deviate = 1.875, p-value = 0.03039
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.0328701345 -0.0084745763 0.0004862084
Matriks pembobot spasial yang dipilih yaitu matriks yang menghasilkan nilai autokorelasi spasial yang tertinggi. Pemilihan matriks bobot juga dapat didasarkan pada matriks bobot dengan nilai indeks moran yang signifikan pada taraf 5%.
MatriksBobot <- c("K-Nearest Neighbor (k=5)",
"Radial Distance Weight (dmax=60)",
"Invers Distance Weight (alpha=1)",
"Invers Distance Weight (alpha=2)",
"Exponential Distance Weight (alpha=1)",
"Exponential Distance Weight (alpha=2)",
"Rook Contiguity",
"Queen Contiguity")
IndeksMoran <- c(MI.knn$I,MI.rdw$I,MI.idw$I,MI.idw2$I,MI.edw$I,MI.edw2$I,rc$estimate[1],qc$estimate[1])
pv = c(mt1$p.value,mt2$p.value,mt3$p.value,mt4$p.value,mt5$p.value,mt6$p.value,rc$p.value,qc$p.value)
Matriks = cbind.data.frame(MatriksBobot, IndeksMoran,"p-value"=pv)
colnames(Matriks) <-c("Matriks Bobot", "Indeks Moran", "p-value")
Matriks
## Matriks Bobot Indeks Moran p-value
## 1 K-Nearest Neighbor (k=5) 0.107628130 0.014622303
## 2 Radial Distance Weight (dmax=60) 0.014844800 0.203639555
## 3 Invers Distance Weight (alpha=1) 0.040533196 0.008925225
## 4 Invers Distance Weight (alpha=2) 0.088273381 0.025147563
## 5 Exponential Distance Weight (alpha=1) 0.009906056 0.096426630
## 6 Exponential Distance Weight (alpha=2) 0.032870135 0.030394142
## 7 Rook Contiguity 0.100243070 0.054948820
## 8 Queen Contiguity 0.085984133 0.081948463
Matriks[Matriks$`p-value`< 0.05,]
## Matriks Bobot Indeks Moran p-value
## 1 K-Nearest Neighbor (k=5) 0.10762813 0.014622303
## 3 Invers Distance Weight (alpha=1) 0.04053320 0.008925225
## 4 Invers Distance Weight (alpha=2) 0.08827338 0.025147563
## 6 Exponential Distance Weight (alpha=2) 0.03287013 0.030394142
ols <- lm(y~x1+x2, data=data)
summary(ols)
##
## Call:
## lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.5977 -0.8358 0.0369 0.9222 3.5927
##
## Coefficients:
## Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)
## (Intercept) -36.66154 1.72709 -21.23 <2e-16 ***
## x1 0.54223 0.01742 31.13 <2e-16 ***
## x2 0.28804 0.01447 19.90 <2e-16 ***
## ---
## Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
##
## Residual standard error: 1.392 on 116 degrees of freedom
## Multiple R-squared: 0.922, Adjusted R-squared: 0.9206
## F-statistic: 685.3 on 2 and 116 DF, p-value: < 2.2e-16
print(paste("Nilai AIC OLS", AIC(ols)))
## [1] "Nilai AIC OLS 421.320527312512"
err.ols <- residuals(ols)
ad.test(err.ols)
##
## Anderson-Darling normality test
##
## data: err.ols
## A = 0.48312, p-value = 0.2255
Karena p-value > 5%, maka gagal tolak H0. Artinya sisaan menyebar normal.
hist(err.ols)
qqnorm(err.ols,datax=T)
qqline(rnorm(length(err.ols),mean(err.ols),sd(err.ols)),datax=T, col="red")
Berdasarkan plot histogram dan normal Q-Q plot diatas terlihat bahwa
sisaan menyebar normal. # Uji Kehomogenan Ragam
lmtest::bptest(ols)
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data: ols
## BP = 1.557, df = 2, p-value = 0.4591
Karena p-value > 0.05, maka gagal tolak H0. Artinya ragam sisaan homogen
car::vif(ols)
## x1 x2
## 1.00002 1.00002
Berdasarkan perhitungan, diperoleh nilai VIF < 5 yang menunjukkan tidak terjadi multikolinearitas antar peubah penjelas.
ww = W.knn.s
lm.morantest(ols, listw=ww, alternative="two.sided", zero.policy = TRUE)
##
## Global Moran I for regression residuals
##
## data:
## model: lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = 7.7062, p-value = 1.296e-14
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Observed Moran I Expectation Variance
## 0.401296232 -0.008385587 0.002826244
err.ols <- residuals(ols)
merr <- moran.test(err.ols, ww,randomisation=T,
alternative="two.sided")
merr
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: err.ols
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = 7.7459, p-value = 9.488e-15
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.401296232 -0.008474576 0.002798555
my <- moran.test(data$y, ww,randomisation=T,
alternative="two.sided")
my
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$y
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = 2.1802, p-value = 0.02924
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.107628130 -0.008474576 0.002835976
moran.plot(data$y, ww, labels=data$KABKOT)
# Uji Indeks Moran pada Peubah X1
mx1 <- moran.test(data$x1, ww,randomisation=T,
alternative="two.sided")
mx1
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$x1
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = 0.89468, p-value = 0.371
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.039254520 -0.008474576 0.002846002
mx2 <- moran.test(data$x2, ww,randomisation=T,
alternative="two.sided")
mx2
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: data$x2
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = -1.0874, p-value = 0.2768
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## -0.066483348 -0.008474576 0.002845675
Berikut ini adalah hasil uji autokorelasi pada peubah respon, peubah penjelas, dan sisaan regresi
Peubah = c("Y", "X1", "X2", "Sisaan")
Indeks_Moran = c(my$estimate[1], mx1$estimate[1], mx2$estimate[1], merr$estimate[1])
p_value = c(my$p.value, mx1$p.value, mx2$p.value, merr$p.value)
df1 = cbind.data.frame(Peubah, Indeks_Moran, p_value)
colnames(df1) <- c("Peubah", "Indeks Moran", "p-value")
df1
## Peubah Indeks Moran p-value
## 1 Y 0.10762813 2.924461e-02
## 2 X1 0.03925452 3.709605e-01
## 3 X2 -0.06648335 2.768471e-01
## 4 Sisaan 0.40129623 9.487767e-15
Berdasarkan hasil pengujian Indeks Moran di atas menunjukkan bahwa nilai indeks Moran pada peubah Y dan sisaan model regresi memiliki nilai p-value < 0.05 maka Tolak H0 sehingga autokorelasi spasial pada peubah tersebut berpengaruh nyata. Hal ini mengindikasikan bahwa terdapat ketergantungan spasial pada peubah y dan sisaan model regresi klasik. Terlihat pula nilai indeks moran positif pada peubah Y dan sisaan model regresi klasik yang menunjukkan adanya autokorelasi positif.
Sedangkan, nilai indeks moran pada peubah X1 dan X2 memiliki p-value > 0.05 maka gagal tolak H0 artinya tidak terdapat autokorelasi spasial peubah X1 dan X2 taraf nyata 5%.
Oleh karenanya, untuk mencari model yang lebih baik, kita dapat melakukan uji LM (lagrange multiplier) untuk mengidentifikasi model dependensi spasial yang dapat digunakan pada kasus ini.
model <- lm.LMtests(ols,listw=ww,zero.policy = TRUE, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(model)
## Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
## dependence
## data:
## model: lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
## test weights: listw
##
## statistic parameter p.value
## RSerr 54.2452 1 1.770e-13 ***
## adjRSerr 31.9386 1 1.591e-08 ***
## RSlag 32.0571 1 1.497e-08 ***
## adjRSlag 9.7505 1 0.001793 **
## SARMA 63.9957 2 1.266e-14 ***
## ---
## Signif. codes: 0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
lmtest::bptest(ols)
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data: ols
## BP = 1.557, df = 2, p-value = 0.4591
sar <- lagsarlm(y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
summary(sar, Nagelkerke = T)
##
## Call:lagsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.278572 -0.761564 0.016699 0.849727 2.695114
##
## Type: lag
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -41.792688 1.851270 -22.575 < 2.2e-16
## x1 0.532067 0.015553 34.209 < 2.2e-16
## x2 0.290320 0.012806 22.671 < 2.2e-16
##
## Rho: 0.23233, LR test value: 25.223, p-value: 5.1057e-07
## Asymptotic standard error: 0.047605
## z-value: 4.8803, p-value: 1.0593e-06
## Wald statistic: 23.817, p-value: 1.0593e-06
##
## Log likelihood: -194.0485 for lag model
## ML residual variance (sigma squared): 1.5135, (sigma: 1.2303)
## Nagelkerke pseudo-R-squared: 0.93687
## Number of observations: 119
## Number of parameters estimated: 5
## AIC: 398.1, (AIC for lm: 421.32)
## LM test for residual autocorrelation
## test value: 7.358, p-value: 0.0066764
err.sar<-residuals(sar)
ad.test(err.sar)
##
## Anderson-Darling normality test
##
## data: err.sar
## A = 0.28212, p-value = 0.6317
bptest.Sarlm(sar)
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data:
## BP = 2.6875, df = 2, p-value = 0.2609
moran.test(err.sar, ww, alternative="two.sided")
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: err.sar
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = 2.776, p-value = 0.005504
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## 0.138466721 -0.008474576 0.002801958
sem<-errorsarlm(y ~ x1 + x2,data=data, listw= ww)
summary(sem)
##
## Call:errorsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.61465 -0.56031 0.16416 0.76534 2.46897
##
## Type: error
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -34.736068 1.427157 -24.339 < 2.2e-16
## x1 0.523408 0.014286 36.637 < 2.2e-16
## x2 0.283754 0.011367 24.963 < 2.2e-16
##
## Lambda: 0.57406, LR test value: 33.057, p-value: 8.9503e-09
## Asymptotic standard error: 0.093935
## z-value: 6.1113, p-value: 9.8842e-10
## Wald statistic: 37.348, p-value: 9.8842e-10
##
## Log likelihood: -190.1318 for error model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3381, (sigma: 1.1568)
## Number of observations: 119
## Number of parameters estimated: 5
## AIC: 390.26, (AIC for lm: 421.32)
err.sem<-residuals(sem)
ad.test(err.sem)
##
## Anderson-Darling normality test
##
## data: err.sem
## A = 0.75876, p-value = 0.04711
bptest.Sarlm(sem)
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data:
## BP = 0.89877, df = 2, p-value = 0.638
moran.test(err.sem, ww, alternative="two.sided")
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: err.sem
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = -0.55031, p-value = 0.5821
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## -0.037483117 -0.008474576 0.002778668
SARMA <- sacsarlm(y ~ x1+x2,data=data,ww, zero.policy = TRUE)
summary(SARMA)
##
## Call:
## sacsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, zero.policy = TRUE)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.53574 -0.59853 0.10686 0.78564 2.55146
##
## Type: sac
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -37.670168 2.567539 -14.672 < 2.2e-16
## x1 0.530517 0.015036 35.282 < 2.2e-16
## x2 0.286556 0.011748 24.392 < 2.2e-16
##
## Rho: 0.083991
## Asymptotic standard error: 0.064873
## z-value: 1.2947, p-value: 0.19543
## Lambda: 0.47951
## Asymptotic standard error: 0.11669
## z-value: 4.1093, p-value: 3.9689e-05
##
## LR test value: 34.119, p-value: 3.9012e-08
##
## Log likelihood: -189.6009 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3555, (sigma: 1.1642)
## Number of observations: 119
## Number of parameters estimated: 6
## AIC: 391.2, (AIC for lm: 421.32)
err.SARMA<-residuals(SARMA)
ad.test(err.SARMA)
##
## Anderson-Darling normality test
##
## data: err.SARMA
## A = 0.70442, p-value = 0.06428
bptest.Sarlm(SARMA)
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data:
## BP = 1.2851, df = 2, p-value = 0.5259
moran.test(err.SARMA, ww, alternative="two.sided")
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: err.SARMA
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = -0.36979, p-value = 0.7115
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## -0.027983670 -0.008474576 0.002783258
Karena p-value > 0.05, maka gagal tolak H0 artinya tidak terdapat autokorelasi spasial pada sisaan model SARMA. Artinya model SARMA telah memenuhi asumsi kenormalan, kehomogenan ragam, dan kebebasan pada taraf nyata 5%. # 4. Model SDM
sdm <- lagsarlm(y ~ x1 + x2, data=data, ww, zero.policy = TRUE, type="mixed");
summary(sdm)
##
## Call:lagsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, type = "mixed",
## zero.policy = TRUE)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.460816 -0.587583 0.063713 0.803323 2.489449
##
## Type: mixed
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -23.011394 5.406184 -4.2565 2.077e-05
## x1 0.528068 0.014497 36.4268 < 2.2e-16
## x2 0.287681 0.012170 23.6394 < 2.2e-16
## lag.x1 -0.226018 0.064788 -3.4886 0.0004856
## lag.x2 -0.113673 0.045416 -2.5029 0.0123175
##
## Rho: 0.52166, LR test value: 25.205, p-value: 5.1548e-07
## Asymptotic standard error: 0.10037
## z-value: 5.1973, p-value: 2.0223e-07
## Wald statistic: 27.012, p-value: 2.0223e-07
##
## Log likelihood: -188.6373 for mixed model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3227, (sigma: 1.1501)
## Number of observations: 119
## Number of parameters estimated: 7
## AIC: 391.27, (AIC for lm: 414.48)
## LM test for residual autocorrelation
## test value: 5.7604, p-value: 0.016392
err.sdm<-sdm$residuals
ad.test(err.sdm) #anderson darling
##
## Anderson-Darling normality test
##
## data: err.sdm
## A = 0.64985, p-value = 0.08783
hist(err.sdm)
qqnorm(err.sdm,datax=T)
qqline(rnorm(length(err.sdm),mean(err.sdm),sd(err.sdm)),datax=T, col="blue")
bptest.Sarlm(sdm) #inputnya adalah modelnya
##
## studentized Breusch-Pagan test
##
## data:
## BP = 2.774, df = 4, p-value = 0.5963
moran.test(err.sdm, listw=ww, alternative="two.sided", zero.policy = TRUE)
##
## Moran I test under randomisation
##
## data: err.sdm
## weights: ww
##
## Moran I statistic standard deviate = -0.59546, p-value = 0.5515
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic Expectation Variance
## -0.039895217 -0.008474576 0.002784333
df <- data.frame("Model" = c("OLS (Regresi KlasiK)","SAR","SEM","SARMA", "SDM"),
"AIC" = c(AIC(ols),AIC(sar), AIC(sem),AIC(SARMA), AIC(sdm)))
df
## Model AIC
## 1 OLS (Regresi KlasiK) 421.3205
## 2 SAR 398.0970
## 3 SEM 390.2637
## 4 SARMA 391.2017
## 5 SDM 391.2745
Berdasarkan output diatas, model SEM adalah model yang terbaik berdasarkan nilai AIC-nya. Hal ini juga sejalan dengan lambda yang signifikan (p-value 0.000). Akan tetapi model SEM tidak memenuhi asumsi kenormalan. Oleh karena itu, model spasial yang dipilih adalah model SARMA karena model memiliki nilai AIC yang kecil dari model SAR dan OLS, serta hampir setara dengan model SEM. Hasil uji asumsi sisaan juga menunjukkan bahwa model SARMA telah memenuhi asumsi kenormalan, kehomogenan ragam, dan kebebasan. # Interpretasi dan Kesimpulan
sum <- summary(SARMA)
sum
##
## Call:
## sacsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, zero.policy = TRUE)
##
## Residuals:
## Min 1Q Median 3Q Max
## -4.53574 -0.59853 0.10686 0.78564 2.55146
##
## Type: sac
## Coefficients: (asymptotic standard errors)
## Estimate Std. Error z value Pr(>|z|)
## (Intercept) -37.670168 2.567539 -14.672 < 2.2e-16
## x1 0.530517 0.015036 35.282 < 2.2e-16
## x2 0.286556 0.011748 24.392 < 2.2e-16
##
## Rho: 0.083991
## Asymptotic standard error: 0.064873
## z-value: 1.2947, p-value: 0.19543
## Lambda: 0.47951
## Asymptotic standard error: 0.11669
## z-value: 4.1093, p-value: 3.9689e-05
##
## LR test value: 34.119, p-value: 3.9012e-08
##
## Log likelihood: -189.6009 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3555, (sigma: 1.1642)
## Number of observations: 119
## Number of parameters estimated: 6
## AIC: 391.2, (AIC for lm: 421.32)
#Spill over
Im = impacts(SARMA, listw = ww)
Im
## Impact measures (sac, exact):
## Direct Indirect Total
## x1 dy/dx 0.5311153 0.04804611 0.5791614
## x2 dy/dx 0.2868790 0.02595184 0.3128308
# Efek Umpan Balik
koef = sum$coefficients[-1]
diref = Im$direct
umbal = diref-koef
cbind.data.frame(Koefisien=koef,EfekLangsung=diref,UmpanBalik=umbal)
## Koefisien EfekLangsung UmpanBalik
## x1 0.5305173 0.5311153 0.0005980484
## x2 0.2865560 0.2868790 0.0003230325
Berikut ini adalah interpretasinya:
Peubah Penjelas X1
Pengaruh langsung dari peubah X1 adalah sebesar 0.531, artinya Jika rata-rata X1 di wilayah-i meningkat satu satuan, maka rata-rata Y di wilayah tersebut akan meningkat sebesar 0.531, jika peubah lainnya tetap.
Pengaruh tidak langsung dari peubah X1 bernilai 0.049, artinya jika Jika rata-rata X1 di wilayah-i meningkat satu satuan, maka rata-rata Y di wilayah-j (wilayah yang berbeda) akan meningkat sebesar 0.049, jika peubah lainnya tetap.
Pengaruh total dari peubah X1 bernilai 0.580, artinya apabila peningkatan X1 terjadi di seluruh wilayah maka akan meningkatkan Y diseluruh wilayah dengan rata-rata peningkatan sebesar 0.580. Efek umpan baliknya sebesar 0.0006.
Peubah Penjelas X2
Pengaruh langsung dari peubah X2 adalah sebesar 0.287, artinya Jika rata-rata X2 di wilayah-i meningkat satu satuan, maka rata-rata Y di wilayah tersebut akan meningkat sebesar 0.287, jika peubah lainnya tetap.
Pengaruh tidak langsung dari X2 tersebut bernilai 0.026, artinya jika Jika rata-rata X2 di wilayah-i meningkat satu satuan, maka rata-rata Y di wilayah-j (wilayah yang berbeda) akan meningkat sebesar 0.026, jika peubah lainnya tetap.
Pengaruh total dari peubah X2 adalah sebesar 0.313, artinya apabila peningkatan X2 terjadi di seluruh wilayah maka akan meningkatkan Y diseluruh wilayah dengan rata-rata peningkatan sebesar 0.313, jika peubah lainnya tetap. Efek umpan baliknya sebesar 0.000341.
# Spill over
Im2 = impacts(sar, listw = ww)
Im2
## Impact measures (lag, exact):
## Direct Indirect Total
## x1 dy/dx 0.5370876 0.15600347 0.6930911
## x2 dy/dx 0.2930588 0.08512239 0.3781812
# Spill over
Im3 = impacts(sdm, listw = ww)
Im3
## Impact measures (mixed, exact):
## Direct Indirect Total
## x1 dy/dx 0.5339407 0.09751864 0.6314593
## x2 dy/dx 0.2920035 0.07177461 0.3637781