Tugas Praktikum 11 Regresi Spasial

A. Model Prediksi GRP Data China

1. Persiapan Data

# Load Package
suppressPackageStartupMessages({
library(sf)
library(readxl)
library(tidyverse)
library(ggplot2)
library(spdep)
library(spatialreg)
library(MuMIn)
library(patchwork)
})
## Warning: package 'sf' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'readxl' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'tidyverse' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'ggplot2' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'tibble' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'tidyr' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'readr' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'purrr' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'dplyr' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'stringr' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'forcats' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'lubridate' was built under R version 4.5.2
## Warning: package 'spdep' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'spData' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'spatialreg' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'MuMIn' was built under R version 4.5.3
## Warning: package 'patchwork' was built under R version 4.5.2
# Membaca data spasial dalam format shapefile (.shp)
shp_china <- st_read("C:/KULIAH/SEM 5/RegSpas/Praktikum 11/China29/China29.shp")
## Reading layer `China29' from data source 
##   `C:\KULIAH\SEM 5\RegSpas\Praktikum 11\China29\China29.shp' 
##   using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 29 features and 12 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension:     XY
## Bounding box:  xmin: 73.5577 ymin: 20.22264 xmax: 134.7739 ymax: 53.56086
## Geodetic CRS:  WGS 84
data_china <- read_excel("C:/KULIAH/SEM 5/RegSpas/Praktikum 11/Data_China.xlsx")

china_join <- shp_china %>%
  left_join(data_china,
            by = c("NAME_1" = "Region"))
head(china_join)
## Simple feature collection with 6 features and 16 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension:     XY
## Bounding box:  xmin: 92.76416 ymin: 20.22264 xmax: 120.8376 ymax: 42.77393
## Geodetic CRS:  WGS 84
##   ID_0 ISO NAME_0 ID_1    NAME_1 HASC_1 CCN_1 CCA_1    TYPE_1    ENGTYPE_1
## 1   49 CHN  China    1     Anhui  CN.AH     0  <NA>     Sh?ng     Province
## 2   49 CHN  China    2   Beijing  CN.BJ     0  <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 3   49 CHN  China    3 Chongqing  CN.CQ     0  <NA> Zhíxiáshì Municipality
## 4   49 CHN  China    4    Fujian  CN.FJ     0  <NA>     Sh?ng     Province
## 5   49 CHN  China    5     Gansu  CN.GS     0  <NA>     Sh?ng     Province
## 6   49 CHN  China    6 Guangdong  CN.GD     0  <NA>     Sh?ng     Province
##   NL_NAME_1 VARNAME_1     Long      Lat   GRP Level_of_Urbanization
## 1     ??|??     ?nhu? 117.2262 31.82579 28792                 46.50
## 2     ??|??   B?ij?ng 116.4107 40.18491 87475                 86.20
## 3     ??|?? Chóngqìng 107.8748 30.05865 38914                 56.98
## 4        ??    Fújiàn 117.9815 26.08641 52763                 59.60
## 5     ??|??     G?nsù 100.9339 37.82079 21978                 38.75
## 6     ??|?? Gu?ngd?ng 113.4164 23.34225 54095                 67.40
##                         geometry
## 1 MULTIPOLYGON (((116.4263 34...
## 2 MULTIPOLYGON (((116.6669 40...
## 3 MULTIPOLYGON (((108.5419 32...
## 4 MULTIPOLYGON (((117.689 23....
## 5 MULTIPOLYGON (((97.18472 42...
## 6 MULTIPOLYGON (((110.1182 20...

2. Eksplorasi Data

GRP <- ggplot(data = china_join) +
  geom_sf(
    aes(fill = GRP),
    color = "white",
    linewidth = 0.2
  ) +
  
  scale_fill_viridis_c(
    option = "magma",
    name = "GRP"
  ) +
  
  labs(
    title = "Gross Regional Product",
    subtitle = "Data kontinu per provinsi",
    x = "Longitude",
    y = "Latitude"
  ) +
  
  theme_minimal() +
  
  theme(
    legend.position = "bottom",
    plot.title = element_text(face = "bold", size = 14),
    plot.subtitle = element_text(size = 11)
  )

Urbanization <- ggplot(data = china_join) +
  geom_sf(
    aes(fill = `Level_of_Urbanization`),
    color = "white",
    linewidth = 0.2
  ) +
  
  scale_fill_viridis_c(
    option = "magma",
    name = "Level of Urbanization"
  ) +
  
  labs(
    title = "Level of Urbanization",
    subtitle = "Data kontinu per provinsi",
    x = "Longitude",
    y = "Latitude"
  ) +
  
  theme_minimal() +
  
  theme(
    legend.position = "bottom",
    plot.title = element_text(face = "bold", size = 14),
    plot.subtitle = element_text(size = 11)
  )

GRP | Urbanization

# Pengecekan struktur data
str(china_join)
## Classes 'sf' and 'data.frame':   29 obs. of  17 variables:
##  $ ID_0                 : chr  "49" "49" "49" "49" ...
##  $ ISO                  : chr  "CHN" "CHN" "CHN" "CHN" ...
##  $ NAME_0               : chr  "China" "China" "China" "China" ...
##  $ ID_1                 : chr  "1" "2" "3" "4" ...
##  $ NAME_1               : chr  "Anhui" "Beijing" "Chongqing" "Fujian" ...
##  $ HASC_1               : chr  "CN.AH" "CN.BJ" "CN.CQ" "CN.FJ" ...
##  $ CCN_1                : chr  "0" "0" "0" "0" ...
##  $ CCA_1                : chr  NA NA NA NA ...
##  $ TYPE_1               : chr  "Sh?ng" "Zhíxiáshì" "Zhíxiáshì" "Sh?ng" ...
##  $ ENGTYPE_1            : chr  "Province" "Municipality" "Municipality" "Province" ...
##  $ NL_NAME_1            : chr  "??|??" "??|??" "??|??" "??" ...
##  $ VARNAME_1            : chr  "?nhu?" "B?ij?ng" "Chóngqìng" "Fújiàn" ...
##  $ Long                 : num  117 116 108 118 101 ...
##  $ Lat                  : num  31.8 40.2 30.1 26.1 37.8 ...
##  $ GRP                  : num  28792 87475 38914 52763 21978 ...
##  $ Level_of_Urbanization: num  46.5 86.2 57 59.6 38.8 ...
##  $ geometry             :sfc_MULTIPOLYGON of length 29; first list element: List of 1
##   ..$ :List of 1
##   .. ..$ : num [1:7291, 1:2] 116 116 116 116 116 ...
##   ..- attr(*, "class")= chr [1:3] "XY" "MULTIPOLYGON" "sfg"
##  - attr(*, "sf_column")= chr "geometry"
##  - attr(*, "agr")= Factor w/ 3 levels "constant","aggregate",..: NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA ...
##   ..- attr(*, "names")= chr [1:16] "ID_0" "ISO" "NAME_0" "ID_1" ...
# Pengecekan Missing Value
colSums(is.na(china_join))
##                  ID_0                   ISO                NAME_0 
##                     0                     0                     0 
##                  ID_1                NAME_1                HASC_1 
##                     0                     0                     0 
##                 CCN_1                 CCA_1                TYPE_1 
##                     0                    29                     0 
##             ENGTYPE_1             NL_NAME_1             VARNAME_1 
##                     0                     0                     0 
##                  Long                   Lat                   GRP 
##                     0                     0                     0 
## Level_of_Urbanization              geometry 
##                     0                     0

3. Regressi OLS

china.lm<- lm(GRP ~ Level_of_Urbanization,data=china_join)
summary(china.lm)
## 
## Call:
## lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
## 
## Residuals:
##      Min       1Q   Median       3Q      Max 
## -12050.9  -4410.4   -374.8   2961.6  14948.1 
## 
## Coefficients:
##                       Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
## (Intercept)           -31895.5     5197.6  -6.137 1.48e-06 ***
## Level_of_Urbanization   1400.0       92.6  15.118 1.06e-14 ***
## ---
## Signif. codes:  0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
## 
## Residual standard error: 6595 on 27 degrees of freedom
## Multiple R-squared:  0.8944, Adjusted R-squared:  0.8904 
## F-statistic: 228.6 on 1 and 27 DF,  p-value: 1.064e-14

4. Matriks Pembobot Spasial

# Baca jarak kereta dari sheet Railway Distance
rail <- read_excel("C:/KULIAH/SEM 5/RegSpas/Praktikum 11/Data_China.xlsx", sheet = "Railway Distance", skip = 1)
## New names:
## • `` -> `...1`
rail_matrix <- as.matrix(rail[, 3:31])
rownames(rail_matrix) <- colnames(rail_matrix)

# Inverse distance (w_ij = 1/d_ij, diagonal = 0)
W_rail <- 1 / rail_matrix
diag(W_rail) <- 0

# Row-standardize
W_rail_std <- W_rail / rowSums(W_rail)

# Buat listw object
W <- mat2listw(W_rail_std, style = "W")

5. Uji Morans’I

col.moran <- lm.morantest(china.lm, W)
col.moran
## 
##  Global Moran I for regression residuals
## 
## data:  
## model: lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
## weights: W
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.1234, p-value = 0.1306
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Observed Moran I      Expectation         Variance 
##      0.010629595     -0.033552435      0.001546711

Berdasarkan hasil uji Global Moran’s I terhadap sisaan model OLS, diperoleh nilai koefisien yang tidak signifikan (p-value>0.05). Hasil ini mengindikasikan bahwa sisaan dari model regresi menyebar secara acak dan tidak memperlihatkan adanya pola mengelompok (clustering) yang terstruktur secara spasial di sepanjang jaringan kereta api China.

6. Uji Lagrange Multiplier

china.lagrange1 <- lm.LMtests(china.lm, W, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(china.lagrange1)
##  Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
##  dependence
## data:  
## model: lm(formula = GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join)
## test weights: listw
##  
##          statistic parameter p.value
## RSerr    0.0277967         1  0.8676
## adjRSerr 0.0726855         1  0.7875
## RSlag    0.0035418         1  0.9525
## adjRSlag 0.0484307         1  0.8258
## SARMA    0.0762273         2  0.9626

7. SLX Model

china.SLX <- lmSLX(GRP ~ Level_of_Urbanization, data = china_join, listw =  W, Durbin = TRUE);
summary(china.SLX)
## 
## Call:
## lm(formula = formula(paste("y ~ ", paste(colnames(x)[-1], collapse = "+"))), 
##     data = as.data.frame(x), weights = weights)
## 
## Coefficients:
##                            Estimate    Std. Error  t value     Pr(>|t|)  
## (Intercept)                -2.335e+04   4.130e+04  -5.654e-01   5.766e-01
## Level_of_Urbanization       1.387e+03   1.139e+02   1.217e+01   3.074e-12
## lag.Level_of_Urbanization  -1.418e+02   6.801e+02  -2.086e-01   8.364e-01

Level_of_Urbanization berpengaruh positif dan signifikan secara statistik (p < 0,001). Artinya, setiap kenaikan satu satuan tingkat urbanisasi di suatu provinsi akan meningkatkan variabel dependen sebesar 1.387 satuan secara langsung (direct effect). Ini menunjukkan bahwa urbanisasi di wilayah itu sendiri memiliki peran nyata terhadap variabel yang dimodelkan.

Sebaliknya, lag.Level_of_Urbanization yang merepresentasikan rata-rata tingkat urbanisasi provinsi-provinsi tetangga memiliki koefisien negatif (-141,8) namun tidak signifikan (pvalue= 0,836>0.05). Artinya, tingkat urbanisasi di provinsi-provinsi sekitar tidak terbukti memberikan pengaruh spasial (spill-over) yang berarti terhadap variabel dependen.

Untuk membuktikan apakah penambahan komponen spasial lokal (WX) pada model SLX memberikan peningkatan performa yang bermakna dibandingkan model OLS biasa, dilakukan uji formal Likelihood Ratio (LR) Test

8. LR test : SLX vs OLS Regression

# log likelihood masing-masing model
logLik(china.SLX)
## 'log Lik.' -295.1173 (df=4)
logLik(china.lm)
## 'log Lik.' -295.1415 (df=3)
# nilai LR
LR <- 2 * (as.numeric(logLik(china.SLX)) - 
           as.numeric(logLik(china.lm)))

# derajat bebas
df <- attr(logLik(china.SLX), "df") - 
      attr(logLik(china.lm), "df")

# p-value
pchisq(LR, df = df, lower.tail = FALSE)
## [1] 0.8257453
AICc(china.lm)
## [1] 597.2431
AICc(china.SLX)
## [1] 599.9012

Berdasarkan uji perbandingan tersebut, diperoleh nilai Likelihood Ratio yang tidak signifikan (p-value>0.05) yang disertai dengan nilai informasi kriteria AICc yang tidak lebih kecil dibandingkan OLS regression. Hasil statistik formal ini menyatakan gagal tolak H0​, yang berarti penambahan variabel tingkat urbanisasi tetangga berbasis konektivitas kereta api (WX) tidak memberikan kontribusi signifikan dalam menurunkan AICc. Oleh karena itu, model regresi OLS menjadi model terbaik dalam memodelkan pengaruh Level_of_Urbanization terhadap GRP.

B. Model Dependensi Spasial (Jawa Barat)

1. Data Preprocessing

shp_jabar <- st_read("C:/KULIAH/SEM 5/RegSpas/Praktikum 11/JABAR/Jabar2/Jabar2.shp")
## Reading layer `Jabar2' from data source 
##   `C:\KULIAH\SEM 5\RegSpas\Praktikum 11\JABAR\Jabar2\Jabar2.shp' 
##   using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 26 features and 7 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension:     XY
## Bounding box:  xmin: 106.3705 ymin: -7.823398 xmax: 108.8338 ymax: -5.91377
## CRS:           NA
data_jabar <- read_excel("C:/KULIAH/SEM 5/RegSpas/Praktikum 11/JABAR/data_jabar.xlsx")
data_jabar$KABKOTNO <- as.character(data_jabar$KABKOTNO)
jabar <- shp_jabar %>%
  left_join(data_jabar, by = "KABKOTNO") %>%
  na.omit()
colnames(jabar)
##  [1] "PROVNO.x"   "KABKOTNO"   "KODE2010.x" "PROVINSI.x" "KABKOT.x"  
##  [6] "SUMBER"     "IDSP2010.x" "PROVNO.y"   "KODE2010.y" "PROVINSI.y"
## [11] "KABKOT.y"   "IDSP2010.y" "Long"       "Lat"        "p.miskin15"
## [16] "p.miskin16" "j.miskin15" "j.miskin16" "AHH2015"    "AHH2016"   
## [21] "EYS2015"    "EYS2016"    "MYS2015"    "MYS2016"    "EXP2015"   
## [26] "EXP2016"    "APM.SD15"   "APM.SMP15"  "APM.SMA15"  "APM.PT15"  
## [31] "APK.SD15"   "APK.SMP15"  "APK.SMA15"  "APK.PT15"   "APS.USIA15"
## [36] "APS.USIA2"  "APS.USIA3"  "APS.USIA4"  "geometry"

2. Exploratory Analysis

plot(jabar[,c(
  "p.miskin15",
  "AHH2015",
  "EYS2015",
  "MYS2015",
  "EXP2015",
  "APM.SD15",
  "APM.SMP15",
  "APM.SMA15",
  "APM.PT15",
  "APK.SD15",
  "APK.SMP15",
  "APK.SMA15",
  "APK.PT15",
  "APS.USIA15",
  "APS.USIA2",
  "APS.USIA3",
  "APS.USIA4"
)])
## Warning: plotting the first 9 out of 17 attributes; use max.plot = 17 to plot
## all

3. Matriks Pembobot Spasial

# =====================================================
# SPATIAL WEIGHT
# =====================================================
nb_jabar <- suppressWarnings(poly2nb(jabar))

lw_jabar <- nb2listw(
  nb_jabar,
  style = "W",
  zero.policy = TRUE
)

4. Penentuan Variabel (Indeks Moran)

# =========================================================
# ANALISIS MORAN'S I RESIDUAL
# MENCARI KOMBINASI X TERBAIK
# DENGAN P-VALUE TERKECIL
# =========================================================

# =========================================================
# 5. DAFTAR VARIABEL
# =========================================================
variabel_list <- c(
  "p.miskin15",
  "AHH2015",
  "EYS2015",
  "MYS2015",
  "EXP2015",
  "APM.SD15",
  "APM.SMP15",
  "APM.SMA15",
  "APM.PT15",
  "APK.SD15",
  "APK.SMP15",
  "APK.SMA15",
  "APK.PT15",
  "APS.USIA15",
  "APS.USIA2",
  "APS.USIA3",
  "APS.USIA4"
)

# =========================================================
# 6. TENTUKAN VARIABEL Y
# =========================================================
variabel_Y <- "p.miskin15"

# variabel kandidat X
variabel_X <- setdiff(
  variabel_list,
  variabel_Y
)

# =========================================================
# 7. DATAFRAME HASIL
# =========================================================
hasil_model <- data.frame(
  Formula = character(),
  Jumlah_X = numeric(),
  Moran_I = numeric(),
  P_Value = numeric(),
  stringsAsFactors = FALSE
)

# =========================================================
# 8. LOOP KOMBINASI VARIABEL
# =========================================================

maksimum_X <- 6

for (k in 1:maksimum_X) {
  # membuat kombinasi
  kombinasi_x <- combn(
    variabel_X,
    k,
    simplify = FALSE
  )
  
  # loop tiap kombinasi
  for (x_set in kombinasi_x) {
    
    tryCatch({
      
      # =====================================================
      # MEMBUAT FORMULA
      # =====================================================
      formula_text <- paste(
        variabel_Y,
        "~",
        paste(x_set, collapse = " + ")
      )
      
      rumus <- as.formula(formula_text)
      
      # =====================================================
      # MODEL OLS
      # =====================================================
      model_ols <- lm(
        rumus,
        data = jabar
      )
      
      # =====================================================
      # MORAN TEST RESIDUAL
      # =====================================================
      uji_moran <- lm.morantest(
        model_ols,
        lw_jabar,
        zero.policy = TRUE
      )
      
      # =====================================================
      # AMBIL NILAI
      # =====================================================
      moran_i <- as.numeric(
        uji_moran$estimate["Observed Moran I"]
      )
      
      p_val <- uji_moran$p.value
      
      # =====================================================
      # SIMPAN JIKA SIGNIFIKAN
      # =====================================================
      if (p_val < 0.05) {
        
        hasil_model <- rbind(
          hasil_model,
          
          data.frame(
            Formula = formula_text,
            Jumlah_X = k,
            Moran_I = moran_i,
            P_Value = p_val
          )
        )
      }
      
    }, error = function(e) {
      
      # abaikan error
      NULL
      
    })
  }
}

# =========================================================
# 9. URUTKAN HASIL
# =========================================================
hasil_model <- hasil_model %>%
  arrange(P_Value)


# =========================================================
# 11. MODEL TERBAIK
# P-VALUE PALING KECIL
# =========================================================


if (nrow(hasil_model) == 0) {
  
  cat("Tidak ada model signifikan.\n")
  
} else {
  
  # ambil model terbaik
  model_terbaik <- hasil_model %>%
    slice(1)
  
  cat(
    "Formula              : ",
    as.character(model_terbaik$Formula),
    "\n",
    sep = ""
  )
  
  cat(
    "Jumlah Variabel X    : ",
    model_terbaik$Jumlah_X,
    "\n",
    sep = ""
  )
  
  cat(
    "Moran's I            : ",
    round(model_terbaik$Moran_I, 5),
    "\n",
    sep = ""
  )
  
  cat(
    "P-Value              : ",
    format(
      model_terbaik$P_Value,
      scientific = FALSE
    ),
    "\n",
    sep = ""
  )
}
## Formula              : p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15
## Jumlah Variabel X    : 5
## Moran's I            : 0.5012
## P-Value              : 0.005018003

5. OLS Regression

jabar.lm <- lm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15, data=jabar)
summary(jabar.lm)
## 
## Call:
## lm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + 
##     APS.USIA15, data = jabar)
## 
## Residuals:
##     Min      1Q  Median      3Q     Max 
## -6.2541 -1.5129  0.7468  1.7253  2.9766 
## 
## Coefficients:
##              Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)  
## (Intercept) -263.5186   236.1804  -1.116   0.2883  
## EYS2015        2.7220     2.1113   1.289   0.2238  
## APM.SD15      -0.5289     0.6939  -0.762   0.4619  
## APK.SD15       0.4526     0.2946   1.536   0.1527  
## APK.PT15      -0.3228     0.1731  -1.865   0.0891 .
## APS.USIA15     2.4849     2.5164   0.987   0.3446  
## ---
## Signif. codes:  0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
## 
## Residual standard error: 3.114 on 11 degrees of freedom
## Multiple R-squared:  0.5749, Adjusted R-squared:  0.3816 
## F-statistic: 2.975 on 5 and 11 DF,  p-value: 0.06127

6. Uji Lagrange Multiplier

jabar.lagrange <- lm.LMtests(jabar.lm, lw_jabar, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(jabar.lagrange)
##  Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
##  dependence
## data:  
## model: lm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 +
## APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar)
## test weights: listw
##  
##          statistic parameter  p.value   
## RSerr      7.23955         1 0.007132 **
## adjRSerr   5.48939         1 0.019132 * 
## RSlag      2.01129         1 0.156133   
## adjRSlag   0.26113         1 0.609346   
## SARMA      7.50067         2 0.023510 * 
## ---
## Signif. codes:  0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1

Hasil uji LM menunjukkan bahwa dependensi spasial dalam data Jawa Barat bersumber dari komponen error, bukan dari lag spasial variabel dependen. Uji RSerr signifikan (p = 0,007) mengindikasikan adanya autokorelasi spasial pada residual model, dan ketika dikontrol terhadap pengaruh lag, adjRSerr tetap signifikan (p = 0,019) — membuktikan bahwa spatial error hadir secara mandiri dalam model.

Sebaliknya, uji RSlag tidak signifikan (p = 0,156) dan adjRSlag pun tidak signifikan (p = 0,609), yang berarti tidak ada bukti bahwa tingkat kemiskinan di suatu wilayah dipengaruhi langsung oleh tingkat kemiskinan wilayah tetangganya.

7. Spatial Error Model (SEM)

jabar.err <- errorsarlm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar,data=jabar, zero.policy = TRUE)
summary(jabar.err)
## 
## Call:errorsarlm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + 
##     APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar, listw = lw_jabar, zero.policy = TRUE)
## 
## Residuals:
##      Min       1Q   Median       3Q      Max 
## -1.96720 -0.97706  0.17825  0.76731  1.45103 
## 
## Type: error 
## Regions with no neighbours included:
##  18 19 21 25 26 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##                Estimate  Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -425.458866   84.564213 -5.0312 4.874e-07
## EYS2015        4.311729    1.035451  4.1641 3.126e-05
## APM.SD15      -1.521207    0.226462 -6.7173 1.852e-11
## APK.SD15       0.640932    0.101930  6.2880 3.216e-10
## APK.PT15      -0.358322    0.069408 -5.1626 2.436e-07
## APS.USIA15     4.680477    0.828208  5.6513 1.592e-08
## 
## Lambda: 0.9059, LR test value: 23.088, p-value: 1.5476e-06
## Asymptotic standard error: 0.060606
##     z-value: 14.947, p-value: < 2.22e-16
## Wald statistic: 223.43, p-value: < 2.22e-16
## 
## Log likelihood: -28.18863 for error model
## ML residual variance (sigma squared): 1.0473, (sigma: 1.0234)
## Number of observations: 17 
## Number of parameters estimated: 8 
## AIC: 72.377, (AIC for lm: 93.465)

8. Model SLX

jabar.SLX <- lmSLX(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar,data=jabar, zero.policy = TRUE, Durbin = TRUE);
summary(jabar.SLX)
## 
## Call:
## lm(formula = formula(paste("y ~ ", paste(colnames(x)[-1], collapse = "+"))), 
##     data = as.data.frame(x), weights = weights)
## 
## Coefficients:
##                 Estimate    Std. Error  t value     Pr(>|t|)  
## (Intercept)     -145.59982   307.35728    -0.47372     0.65245
## EYS2015            2.63817     4.59362     0.57431     0.58663
## APM.SD15           0.26488     0.97666     0.27122     0.79532
## APK.SD15           0.59059     0.23882     2.47293     0.04827
## APK.PT15          -0.20577     0.38277    -0.53759     0.61021
## APS.USIA15         0.36388     3.17195     0.11472     0.91241
## lag.EYS2015       -4.02200     9.31944    -0.43157     0.68113
## lag.APM.SD15       3.42980     1.21392     2.82538     0.03014
## lag.APK.SD15      -0.41090     0.69159    -0.59414     0.57412
## lag.APK.PT15       0.38003     0.82137     0.46268     0.65990
## lag.APS.USIA15    -2.48727     1.03245    -2.40910     0.05264

Hasil regresi menggunakan model SLX, menunjukkan bahwa lag pada variabel X tidak berpengaruh signifikan. Model SEM tidak perlu ditambahakan depensi spasial variabel X, sehingga SDEM tidak relevan lagi.

9. Model SARMA

jabar.sarma <- sacsarlm(p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + APK.PT15 + APS.USIA15,lw_jabar, data=jabar, zero.policy = TRUE)
summary(jabar.sarma)
## 
## Call:sacsarlm(formula = p.miskin15 ~ EYS2015 + APM.SD15 + APK.SD15 + 
##     APK.PT15 + APS.USIA15, data = jabar, listw = lw_jabar, zero.policy = TRUE)
## 
## Residuals:
##       Min        1Q    Median        3Q       Max 
## -1.837342 -0.900247 -0.050073  0.685523  1.606525 
## 
## Type: sac 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##                Estimate  Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -442.074286   83.148799 -5.3167 1.057e-07
## EYS2015        4.793132    1.140231  4.2037 2.626e-05
## APM.SD15      -1.707710    0.293038 -5.8276 5.623e-09
## APK.SD15       0.672837    0.103147  6.5231 6.886e-11
## APK.PT15      -0.392055    0.076727 -5.1097 3.226e-07
## APS.USIA15     4.939024    0.838588  5.8897 3.869e-09
## 
## Rho: 0.20377
## Asymptotic standard error: 0.19972
##     z-value: 1.0202, p-value: 0.30761
## Lambda: 0.91256
## Asymptotic standard error: 0.065071
##     z-value: 14.024, p-value: < 2.22e-16
## 
## LR test value: 23.918, p-value: 6.4015e-06
## 
## Log likelihood: -27.77358 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 0.97176, (sigma: 0.98578)
## Number of observations: 17 
## Number of parameters estimated: 9 
## AIC: 73.547, (AIC for lm: 93.465)

Model SARMA (tipe sac) menghasilkan temuan yang menarik pada kedua parameter spasialnya. Nilai Rho (ρ) sebesar 0,204 tidak signifikan (p = 0,308), yang berarti tidak terbukti adanya pengaruh langsung dari tingkat kemiskinan wilayah tetangga terhadap kemiskinan suatu wilayah. Sebaliknya, Lambda (λ) sebesar 0,913 sangat signifikan (p < 2,22e-16), mengindikasikan adanya autokorelasi spasial yang sangat kuat pada komponen error. Faktor-faktor yang tidak teramati dalam model cenderung berkorelasi kuat antar wilayah yang berdekatan.

Pola ini ρ tidak signifikan, λ sangat signifikan sehingga mengonfirmasi bahwa SEM lebih tepat dibandingkan SARMA untuk data in. Hal ini juga akan dibuktikan dengan melakukan Uji Likelihood Ratio Test antara Model SEM dan Model SARMA

10. LR Test : SEM vs SARMA

anova(jabar.err,jabar.sarma)
##             Model df    AIC  logLik Test L.Ratio p-value
## jabar.err       1  8 72.377 -28.189    1                
## jabar.sarma     2  9 73.547 -27.774    2 0.83008 0.36225

Hasil menunjukkan nilai L.Ratio sebesar 0,830 dengan p-value 0,362 — jauh di atas taraf signifikansi 0,05 — sehingga H₀ gagal ditolak. Artinya, penambahan parameter lag spasial (ρ) pada SARMA tidak memberikan peningkatan fit model yang signifikan dibandingkan SEM. Hal ini juga tercermin dari nilai AIC SEM (72,377) yang lebih kecil dari SARMA (73,547), mengonfirmasi bahwa SEM lebih parsimoni tanpa mengorbankan kualitas model.

11. Akaike Information Criterion Corrected (AICc)

AICc(jabar.lm)
## [1] 105.9096
AICc(jabar.err)
## [1] 90.37725
AICc(jabar.sarma)
## [1] 99.26145

Model Dependensi Spasial (Materi Tambahan)

1. Package

library(spdep)        # Analisis data spasial: spatial autocorrelation, spatial regression
library(sp)           # Struktur data untuk manipulasi data spasial (poligon, titik, dll)
## Warning: package 'sp' was built under R version 4.5.3
library(sf)           # Mengelola data spasial dengan standar Simple Features (sf)
library(readxl)       # Membaca file Excel (format .xls dan .xlsx)
library(openxlsx)     # Membuat, membaca, dan menulis file Excel (lebih cepat dari readxl)
## Warning: package 'openxlsx' was built under R version 4.5.3
library(corrplot)     # Membuat visualisasi korelasi dalam bentuk plot
## Warning: package 'corrplot' was built under R version 4.5.2
## corrplot 0.95 loaded
library(DescTools)    # Kumpulan fungsi statistik deskriptif dan inferensial
## Warning: package 'DescTools' was built under R version 4.5.3
library(nortest)      # Melakukan uji normalitas (Anderson-Darling, Lilliefors, dll)
## Warning: package 'nortest' was built under R version 4.5.2
library(car)          # Fungsi regresi linear dan diagnostik model (vif, durbinWatsonTest, dll)
## Warning: package 'car' was built under R version 4.5.2
## Loading required package: carData
## Warning: package 'carData' was built under R version 4.5.2
## 
## Attaching package: 'car'
## The following object is masked from 'package:DescTools':
## 
##     Recode
## The following object is masked from 'package:dplyr':
## 
##     recode
## The following object is masked from 'package:purrr':
## 
##     some
library(spatialreg)   # Estimasi model regresi spasial (SAR, SEM, SLM)
library(lmtest)       # Fungsi untuk menguji model regresi (heteroskedastisitas, serial correlation)
## Warning: package 'lmtest' was built under R version 4.5.2
## Loading required package: zoo
## Warning: package 'zoo' was built under R version 4.5.2
## 
## Attaching package: 'zoo'
## The following objects are masked from 'package:base':
## 
##     as.Date, as.Date.numeric
library(dplyr)        # Manipulasi data seperti filter, select, mutate, dan summarise
library(RColorBrewer) # Skema palet warna yang dapat digunakan dalam visualisasi
## Warning: package 'RColorBrewer' was built under R version 4.5.2
library(ggplot2)      # Membuat grafik statistik dengan pendekatan Grammar of Graphics

2. Import Data

data <- read.csv("data-06.csv")
head(data)
##   ID_KAB    PROPINSI              KAB     long       lat     y    x1   x2
## 1   3101 DKI JAKARTA KEPULAUAN SERIBU 106.4933 -5.796823 27.35  89.5 50.0
## 2   3171 DKI JAKARTA  JAKARTA SELATAN 106.8100 -6.272549 36.22 103.1 52.5
## 3   3172 DKI JAKARTA    JAKARTA TIMUR 106.9003 -6.255373 27.46  90.3 48.7
## 4   3173 DKI JAKARTA    JAKARTA PUSAT 106.8351 -6.181230 29.17  88.5 54.9
## 5   3174 DKI JAKARTA    JAKARTA BARAT 106.7483 -6.165469 32.16  99.6 48.1
## 6   3175 DKI JAKARTA    JAKARTA UTARA 106.8695 -6.129185 32.67 102.2 45.8
dim(data)
## [1] 119   8

Data terdiri dari 119 kabupaten/kota di Pulau Jawa. Peubah yang dilibatkan diantaranya adalah satu peubah respon (Y) dan dua peubah penjelas (X1 dan X2)

peta <- st_read(dsn ="Jawamap", layer = "jawa")
## Reading layer `jawa' from data source 
##   `C:\KULIAH\SEM 5\RegSpas\Praktikum 11\Jawamap' using driver `ESRI Shapefile'
## Simple feature collection with 119 features and 5 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension:     XY
## Bounding box:  xmin: 105.0998 ymin: -8.78036 xmax: 116.2702 ymax: -5.048857
## Geodetic CRS:  WGS 84
peta
## Simple feature collection with 119 features and 5 fields
## Geometry type: MULTIPOLYGON
## Dimension:     XY
## Bounding box:  xmin: 105.0998 ymin: -8.78036 xmax: 116.2702 ymax: -5.048857
## Geodetic CRS:  WGS 84
## First 10 features:
##    PROVNO KABKOTNO    PROVINSI           KABKOT ID2013
## 1      31       01 DKI JAKARTA KEPULAUAN SERIBU   3101
## 2      31       71 DKI JAKARTA  JAKARTA SELATAN   3171
## 3      31       72 DKI JAKARTA    JAKARTA TIMUR   3172
## 4      31       73 DKI JAKARTA    JAKARTA PUSAT   3173
## 5      31       74 DKI JAKARTA    JAKARTA BARAT   3174
## 6      31       75 DKI JAKARTA    JAKARTA UTARA   3175
## 7      32       01  JAWA BARAT            BOGOR   3201
## 8      32       02  JAWA BARAT         SUKABUMI   3202
## 9      32       03  JAWA BARAT          CIANJUR   3203
## 10     32       04  JAWA BARAT          BANDUNG   3204
##                          geometry
## 1  MULTIPOLYGON (((106.3842 -5...
## 2  MULTIPOLYGON (((106.8491 -6...
## 3  MULTIPOLYGON (((106.9719 -6...
## 4  MULTIPOLYGON (((106.8788 -6...
## 5  MULTIPOLYGON (((106.711 -6....
## 6  MULTIPOLYGON (((106.969 -6....
## 7  MULTIPOLYGON (((106.994 -6....
## 8  MULTIPOLYGON (((106.9652 -6...
## 9  MULTIPOLYGON (((107.2843 -6...
## 10 MULTIPOLYGON (((107.75 -6.8...
plot(peta, main = "Peta Pulau Jawa")

plot(peta[4], main = "Peta Pulau Jawa (Kabupaten)")

3. Eksplorasi Data

Mengecek Missing Value

data[!complete.cases(data),]
## [1] ID_KAB   PROPINSI KAB      long     lat      y        x1       x2      
## <0 rows> (or 0-length row.names)

Ringkasan Statistik Deskriptif

summary(data[,-c(1,2)])
##      KAB                 long            lat               y        
##  Length:119         Min.   :105.8   Min.   :-8.365   Min.   :13.72  
##  Class :character   1st Qu.:107.9   1st Qu.:-7.653   1st Qu.:22.07  
##  Mode  :character   Median :110.2   Median :-7.258   Median :25.40  
##                     Mean   :110.0   Mean   :-7.199   Mean   :25.53  
##                     3rd Qu.:111.8   3rd Qu.:-6.820   3rd Qu.:29.20  
##                     Max.   :114.2   Max.   :-5.797   Max.   :36.22  
##        x1               x2       
##  Min.   : 80.10   Min.   :25.10  
##  1st Qu.: 87.25   1st Qu.:33.20  
##  Median : 92.20   Median :41.20  
##  Mean   : 93.04   Mean   :40.78  
##  3rd Qu.: 99.85   3rd Qu.:49.25  
##  Max.   :105.00   Max.   :55.00
# Menunjukkan kab/kota dengan Y tertinggi
kab_max <- data %>%
  arrange(desc(y)) %>%
  slice(1)

print(paste("Kabupaten/kota dengan Y tertinggi adalah", kab_max$KAB))
## [1] "Kabupaten/kota dengan Y tertinggi adalah JAKARTA SELATAN"
# Menunjukkan kab/kota dengan Y terendah
kab_min <- data %>%
  arrange(y) %>%
  slice(1)

print(paste("Kabupaten/kota dengan Y terendah adalah", kab_min$KAB))
## [1] "Kabupaten/kota dengan Y terendah adalah KLATEN"

Berdasarkan output di atas diketahui bahwa Y tertinggi di Pulau Jawa adalah Kota Jakarta Selatan sebesar 36.22, sedangkan Y terendah adalah Kabupaten Klaten sebesar 13.72. Rata-rata Y kab/kota di Pulau Jawa adalah 25.53.

Boxplot - Identifikasi Pencilan

par(mfrow=c(1,3))
boxplot(data$y,main = "Sebaran Y", col="dodgerblue")
boxplot(data$x1,main = "Sebaran X1", col="dodgerblue")
boxplot(data$x2,main = "Sebaran X2", col="dodgerblue")

Berdasarkan Boxplot dari peubah respon dan peubah penjelas diatas diketahui bahwa tidak terdapat pencilan pada data.

Hubungan antara Peubah Respon dan Peubah Penjelas

pairs(data[,6:8], pch = 19, lower.panel = NULL)

Berdasarkan scatter plot di atas, tampak adanya pola hubungan linear positif antara peubah X1 maupun X2 terhadap peubah Y, dengan X1 tampak memiliki hubungan yang lebih kuat. Selain itu, tampak juga bahwa antar peubah penjelas tidak memiliki hubungan karena tidak memiliki pola tertentu.

Korelasi antar Peubah

corrplot(cor(data[,6:8]), method = "number")

Plot korelasi di atas menunjukkan bahwa:

  • Peubah X1 dan X2 berkorelasi positif terhadap peubah Y masing-masing sebesar 0.81 dan 0.51.

  • Antar peubah penjelas tidak memiliki korelasi, hal tersebut mengindikasikan bahwa kemungkinan besar tidak terjadi multikolinieritas dalam model.

cor(data[,4:7])
##             long         lat          y          x1
## long  1.00000000 -0.74541782 -0.1306153 -0.08974212
## lat  -0.74541782  1.00000000  0.1679668  0.07479095
## y    -0.13061532  0.16796681  1.0000000  0.80963262
## x1   -0.08974212  0.07479095  0.8096326  1.00000000

Uji Korelasi antarpeubah

Korelasi Y dengan X1

Ho: Tidak terdapat korelasi antara peubah Y dan X1

H1: Ada korelasi antara peubah Y dan X1

Keputusan: Tolak Ho jika p-value < alpha=0.05

#Y dengan X1
cor.test(data$y, data$x1)
## 
##  Pearson's product-moment correlation
## 
## data:  data$y and data$x1
## t = 14.921, df = 117, p-value < 2.2e-16
## alternative hypothesis: true correlation is not equal to 0
## 95 percent confidence interval:
##  0.7370471 0.8637532
## sample estimates:
##       cor 
## 0.8096326

Kesimpulan: Tolak Ho berarti pada taraf nyata 5% (p-value < 0.05), Terdapat korelasi antara peubah Y dan X1.

Korelasi Y dengan X2

Ho: Tidak terdapat korelasi antara peubah Y dan X2

H1: Ada korelasi antara peubah Y dan X2

Keputusan: Tolak Ho jika p-value < alpha=0.05

#Y dengan X2
cor.test(data$y, data$x2)
## 
##  Pearson's product-moment correlation
## 
## data:  data$y and data$x2
## t = 6.5822, df = 117, p-value = 1.374e-09
## alternative hypothesis: true correlation is not equal to 0
## 95 percent confidence interval:
##  0.3749256 0.6399554
## sample estimates:
##       cor 
## 0.5198398

Kesimpulan: Tolak Ho berarti pada taraf nyata 5% (p-value < 0.05) terdapat korelasi antara peubah Y dan X2.

Sebaran Spasial Data

Sebaran Spasial Y

k=101
colfunc <- colorRampPalette(c("green", "yellow","red"))

peta$y <- data$y

# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
  geom_sf(aes(fill = y)) +
  scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
  labs(title = "Peta Sebaran Spasial Peubah Respon Y") +
  theme_minimal()

Berdasarkan plot di atas, dapat dilihat adanya kecenderungan pola bergerombol dengan wilayah tetangganya pada peubah Y di Pulau Jawa. Hal ini tampak dari gradasi warna yang cenderung mengumpul. Artinya terdapat kemiripan antar kabupaten/kota terhadap sebaran Y sehingga terindikasi adanya autokorelasi spasial positif.

Sebaran Spasial X1

peta$x1<- data$x1

# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
  geom_sf(aes(fill = x1)) +
  scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
  labs(title = "Sebaran Spasial Peubah Penjelas X1") +
  theme_minimal()

Sebaran Spasial X2

peta$x2<- data$x2

# Plot menggunakan ggplot2
ggplot(peta) +
  geom_sf(aes(fill = x2)) +
  scale_fill_gradientn(colors = colfunc(k)) +
  labs(title = "Sebaran Spasial Peubah Penjelas X2") +
  theme_minimal()

4. Matriks Pembobot Spasial

A. Matriks Bobot Berdasarkan Ketetanggan

Queen Contiguity

# Memvalidasi geometri dalam objek sf
peta <- st_make_valid(peta)
# Konversi objek sf ke objek sp
sp.peta <- as(peta, "Spatial")

# Mengakses slot polygons dari objek sp
sp.polygons <- SpatialPolygons(sp.peta@polygons)
queen <- poly2nb(sp.peta, queen = T)
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = T): some observations have no neighbours;
## if this seems unexpected, try increasing the snap argument.
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = T): neighbour object has 3 sub-graphs;
## if this sub-graph count seems unexpected, try increasing the snap argument.
queen
## Neighbour list object:
## Number of regions: 119 
## Number of nonzero links: 522 
## Percentage nonzero weights: 3.68618 
## Average number of links: 4.386555 
## 1 region with no links:
## 1
## 3 disjoint connected subgraphs
W.queen <- nb2listw(queen, style='W',zero.policy=TRUE)
qc = moran.test(data$y, W.queen,randomisation=T,
alternative="greater", zero.policy = TRUE)
qc
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.queen  
## n reduced by no-neighbour observations  
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.3921, p-value = 0.08195
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.085984133      -0.008547009       0.004611252

Pengujian hipotesis dapat pula dilakukan dengan melibatkan algoritma monte carlo seperti di bawah ini.

moran.mc(data$y, listw = W.queen, zero.policy = TRUE, nsim = 99)
## 
##  Monte-Carlo simulation of Moran I
## 
## data:  data$y 
## weights: W.queen  
## number of simulations + 1: 100 
## 
## statistic = 0.085984, observed rank = 91, p-value = 0.09
## alternative hypothesis: greater

Rook Contiguity

rook <- poly2nb(sp.peta, queen = F)
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = F): some observations have no neighbours;
## if this seems unexpected, try increasing the snap argument.
## Warning in poly2nb(sp.peta, queen = F): neighbour object has 3 sub-graphs;
## if this sub-graph count seems unexpected, try increasing the snap argument.
rook
## Neighbour list object:
## Number of regions: 119 
## Number of nonzero links: 518 
## Percentage nonzero weights: 3.657934 
## Average number of links: 4.352941 
## 1 region with no links:
## 1
## 3 disjoint connected subgraphs
W.rook <- nb2listw(rook, style='W',zero.policy=TRUE)
rc = moran.test(data$y, W.rook,randomisation=T,
alternative="greater", zero.policy = TRUE)
rc
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.rook  
## n reduced by no-neighbour observations  
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.5987, p-value = 0.05495
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.100243070      -0.008547009       0.004630949

Pengujian hipotesis dapat pula dilakukan dengan melibatkan algoritma monte carlo seperti di bawah ini.

moran.mc(data$y, listw = W.rook, zero.policy = TRUE, nsim = 99)
## 
##  Monte-Carlo simulation of Moran I
## 
## data:  data$y 
## weights: W.rook  
## number of simulations + 1: 100 
## 
## statistic = 0.10024, observed rank = 98, p-value = 0.02
## alternative hypothesis: greater

B. Matriks Bobot Berdasarkan Jarak

# Menghitung centroid dari setiap unit spasial
centroids <- st_centroid(peta)
## Warning: st_centroid assumes attributes are constant over geometries
# Ekstrak koordinat centroid
longlat <- st_coordinates(centroids)

# Tambahkan koordinat long dan lat ke objek peta
peta$long <- longlat[, 1]  # Kolom X (long)
peta$lat  <- longlat[, 2]  # Kolom Y (lat)
coords <- peta[c("long","lat")]
#class(coords)
koord <- as.data.frame(coords)
jarak<-dist(longlat, method = "euclidean")
m.jarak<-as.matrix(jarak)

K-Nearest Neighbor

# k = 5
W.knn<-knn2nb(knearneigh(longlat,k=5,longlat=TRUE))
W.knn.s <- nb2listw(W.knn,style='W')

MI.knn <- moran(data$y,W.knn.s,n=length(W.knn.s$neighbours),S0=Szero(W.knn.s))
mt1 = moran.test(data$y,W.knn.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt1
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.knn.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 2.1802, p-value = 0.01462
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.107628130      -0.008474576       0.002835976

Radial Distance Weight

W.rdw <-dnearneigh(longlat,0,105,longlat=TRUE)
W.rdw.s <- nb2listw(W.rdw,style='W')

MI.rdw <- moran(data$y,W.rdw.s,n=length(W.rdw.s$neighbours),S0=Szero(W.rdw.s))
mt2 = moran.test(data$y,W.rdw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt2
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.rdw.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 0.82869, p-value = 0.2036
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      0.0148447999     -0.0084745763      0.0007918598

Invers Distance Weight

alpha1=1
W.idw <-1/(m.jarak^alpha1)
diag(W.idw)<-0
rtot<-rowSums(W.idw,na.rm=TRUE)
W.idw.sd<-W.idw/rtot #row-normalized
W.idw.s = mat2listw(W.idw.sd,style='W')

MI.idw <- moran(data$y,W.idw.s,n=length(W.idw.s$neighbours),S0=Szero(W.idw.s))
mt3 = moran.test(data$y,W.idw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt3
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.idw.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 2.3687, p-value = 0.008925
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.040533196      -0.008474576       0.000428063
alpha2=2
W.idw2<-1/(m.jarak^alpha2)
diag(W.idw2)<-0
rtot<-rowSums(W.idw2,na.rm=TRUE)
W.idw2.sd<-W.idw2/rtot #row-normalized
W.idw2.s = mat2listw(W.idw2.sd,style='W')

MI.idw2 <- moran(data$y,W.idw2.s,n=length(W.idw2.s$neighbours),S0=Szero(W.idw2.s))
mt4 = moran.test(data$y,W.idw2.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt4
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.idw2.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.9574, p-value = 0.02515
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.088273381      -0.008474576       0.002442892

Exponential Distance Weight

alpha=1
W.edw<-exp((-alpha)*m.jarak)
diag(W.edw)<-0
rtot<-rowSums(W.edw,na.rm=TRUE)
W.edw.sd<-W.edw/rtot #row-normalized
W.edw.s = mat2listw(W.edw.sd,style='W')

MI.edw <- moran(data$y,W.edw.s,n=length(W.edw.s$neighbours),S0=Szero(W.edw.s))
mt5 = moran.test(data$y,W.edw.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt5
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.edw.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.3022, p-value = 0.09643
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      0.0099060556     -0.0084745763      0.0001992396
alpha2=2
W.edw2<-exp((-alpha2)*m.jarak)
diag(W.edw2)<-0
rtot<-rowSums(W.edw2,na.rm=TRUE)
W.edw2.sd<-W.edw2/rtot #row-normalized
W.edw2.s = mat2listw(W.edw2.sd,style='W')
MI.edw2 <- moran(data$y,W.edw2.s,n=length(W.edw2.s$neighbours),S0=Szero(W.edw2.s))
mt6 = moran.test(data$y,W.edw2.s,randomisation = T,alternative = "greater")
mt6
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: W.edw2.s    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 1.875, p-value = 0.03039
## alternative hypothesis: greater
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      0.0328701345     -0.0084745763      0.0004862084

5. Pemilihan Matriks Bobot Terbaik

MatriksBobot <- c("K-Nearest Neighbor (k=5)",
                  "Radial Distance Weight (dmax=60)",
                  "Invers Distance Weight (alpha=1)",
                  "Invers Distance Weight (alpha=2)",
                  "Exponential Distance Weight (alpha=1)",
                  "Exponential Distance Weight (alpha=2)",
                  "Rook Contiguity",
                  "Queen Contiguity")
IndeksMoran <- c(MI.knn$I,MI.rdw$I,MI.idw$I,MI.idw2$I,MI.edw$I,MI.edw2$I,rc$estimate[1],qc$estimate[1])
pv = c(mt1$p.value,mt2$p.value,mt3$p.value,mt4$p.value,mt5$p.value,mt6$p.value,rc$p.value,qc$p.value)
Matriks = cbind.data.frame(MatriksBobot, IndeksMoran,"p-value"=pv)
colnames(Matriks) <-c("Matriks Bobot", "Indeks Moran", "p-value")
Matriks
##                           Matriks Bobot Indeks Moran     p-value
## 1              K-Nearest Neighbor (k=5)  0.107628130 0.014622303
## 2      Radial Distance Weight (dmax=60)  0.014844800 0.203639555
## 3      Invers Distance Weight (alpha=1)  0.040533196 0.008925225
## 4      Invers Distance Weight (alpha=2)  0.088273381 0.025147563
## 5 Exponential Distance Weight (alpha=1)  0.009906056 0.096426630
## 6 Exponential Distance Weight (alpha=2)  0.032870135 0.030394142
## 7                       Rook Contiguity  0.100243070 0.054948820
## 8                      Queen Contiguity  0.085984133 0.081948463
Matriks[Matriks$`p-value`< 0.05,]
##                           Matriks Bobot Indeks Moran     p-value
## 1              K-Nearest Neighbor (k=5)   0.10762813 0.014622303
## 3      Invers Distance Weight (alpha=1)   0.04053320 0.008925225
## 4      Invers Distance Weight (alpha=2)   0.08827338 0.025147563
## 6 Exponential Distance Weight (alpha=2)   0.03287013 0.030394142

Berdasakan hasil di atas, Matriks bobot yang memiliki nilai Indeks Moran yang signifikan pada taraf 5% adalah k-nearest neighbor (k=5), invers distance weight dengan alpha =1, invers distance weight dengan alpha=2, dan exponential distance weight dengan alpha=2.

Matriks bobot spasial yang memiliki Indeks Moran tertinggi adalah k-Nearest neighbor dengan 5 tetangga terdekat sehingga matriks tersebut dapat dipilih menjadi matriks pembobot spasial yang terbaik diantara matriks pembobot lainnya. Selanjutnya matriks pembobot yang digunakan dalam analisis adalah k-nearest neighbor dengan 5 tetangga terdekat.

6. Model Regresi Klasik (OLS)

A. Metode OLS

ols <- lm(y~x1+x2, data=data)
summary(ols)
## 
## Call:
## lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
## 
## Residuals:
##     Min      1Q  Median      3Q     Max 
## -4.5977 -0.8358  0.0369  0.9222  3.5927 
## 
## Coefficients:
##              Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
## (Intercept) -36.66154    1.72709  -21.23   <2e-16 ***
## x1            0.54223    0.01742   31.13   <2e-16 ***
## x2            0.28804    0.01447   19.90   <2e-16 ***
## ---
## Signif. codes:  0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1
## 
## Residual standard error: 1.392 on 116 degrees of freedom
## Multiple R-squared:  0.922,  Adjusted R-squared:  0.9206 
## F-statistic: 685.3 on 2 and 116 DF,  p-value: < 2.2e-16
print(paste("Nilai AIC OLS", AIC(ols)))
## [1] "Nilai AIC OLS 421.320527312512"

B. Model Diagnostics

Uji Normalitas Sisaan

H0 : sisaan model menyebar normal

H1 : sisaan model tidak menyebar normal

Tolak H0 jika p-value < 0.05

err.ols <- residuals(ols)
ad.test(err.ols)
## 
##  Anderson-Darling normality test
## 
## data:  err.ols
## A = 0.48312, p-value = 0.2255

Karena p-value > 5%, maka gagal tolak H0. Artinya sisaan menyebar normal.

hist(err.ols)

qqnorm(err.ols,datax=T)
qqline(rnorm(length(err.ols),mean(err.ols),sd(err.ols)),datax=T, col="red")

Berdasarkan plot histogram dan normal Q-Q plot diatas terlihat bahwa sisaan menyebar normal.

Uji Kehomogenan Ragam

H0 : Ragam Sisaan Homogen

H1 : Ragam Sisaan Tidak Homogen

lmtest::bptest(ols)
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  ols
## BP = 1.557, df = 2, p-value = 0.4591

Uji Multikolinearitas

car::vif(ols)
##      x1      x2 
## 1.00002 1.00002

Berdasarkan perhitungan, diperoleh nilai VIF < 5 yang menunjukkan tidak terjadi multikolinearitas antar peubah penjelas.

7. Pengujian Efek Spasial

A. Efek Dependensi Spasial

Uji Indeks Moran

H0 : Tidak ada autokorelasi spasial

H1 : Ada autokorelasi spasial

Uji Indeks Moran pada Galat Model Regresi
ww = W.knn.s
lm.morantest(ols, listw=ww, alternative="two.sided", zero.policy = TRUE)
## 
##  Global Moran I for regression residuals
## 
## data:  
## model: lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
## weights: ww
## 
## Moran I statistic standard deviate = 7.7062, p-value = 1.296e-14
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Observed Moran I      Expectation         Variance 
##      0.401296232     -0.008385587      0.002826244
err.ols <- residuals(ols)
merr <- moran.test(err.ols, ww,randomisation=T, 
           alternative="two.sided")
merr
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  err.ols  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 7.7459, p-value = 9.488e-15
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.401296232      -0.008474576       0.002798555
Uji Indeks Moran pada Peubah Y
my <- moran.test(data$y, ww,randomisation=T, 
           alternative="two.sided")
my
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$y  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 2.1802, p-value = 0.02924
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.107628130      -0.008474576       0.002835976
moran.plot(data$y, ww, labels=data$KABKOT)

Uji Indeks Moran pada Peubah X1
mx1 <- moran.test(data$x1, ww,randomisation=T, 
           alternative="two.sided")
mx1
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$x1  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 0.89468, p-value = 0.371
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.039254520      -0.008474576       0.002846002
Uji Indeks Moran pada Peubah X2
mx2 <- moran.test(data$x2, ww,randomisation=T, 
           alternative="two.sided")
mx2
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  data$x2  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = -1.0874, p-value = 0.2768
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      -0.066483348      -0.008474576       0.002845675

Berikut ini adalah hasil uji autokorelasi pada peubah respon, peubah penjelas, dan sisaan regresi

Peubah = c("Y", "X1", "X2", "Sisaan")
Indeks_Moran = c(my$estimate[1], mx1$estimate[1], mx2$estimate[1], merr$estimate[1])
p_value = c(my$p.value, mx1$p.value, mx2$p.value, merr$p.value)

df1 = cbind.data.frame(Peubah, Indeks_Moran, p_value)
colnames(df1) <- c("Peubah", "Indeks Moran", "p-value")
df1
##   Peubah Indeks Moran      p-value
## 1      Y   0.10762813 2.924461e-02
## 2     X1   0.03925452 3.709605e-01
## 3     X2  -0.06648335 2.768471e-01
## 4 Sisaan   0.40129623 9.487767e-15

Berdasarkan hasil pengujian Indeks Moran di atas menunjukkan bahwa nilai indeks Moran pada peubah Y dan sisaan model regresi memiliki nilai p-value < 0.05 maka Tolak H0 sehingga autokorelasi spasial pada peubah tersebut berpengaruh nyata. Hal ini mengindikasikan bahwa terdapat ketergantungan spasial pada peubah y dan sisaan model regresi klasik. Terlihat pula nilai indeks moran positif pada peubah Y dan sisaan model regresi klasik yang menunjukkan adanya autokorelasi positif.

Sedangkan, nilai indeks moran pada peubah X1 dan X2 memiliki p-value > 0.05 maka gagal tolak H0 artinya tidak terdapat autokorelasi spasial peubah X1 dan X2 taraf nyata 5%.

Oleh karenanya, untuk mencari model yang lebih baik, kita dapat melakukan uji LM (lagrange multiplier) untuk mengidentifikasi model dependensi spasial yang dapat digunakan pada kasus ini.

Uji Lagrange Multiplier

model <- lm.LMtests(ols,listw=ww,zero.policy = TRUE, test=c("LMerr","RLMerr","LMlag","RLMlag","SARMA"))
## Please update scripts to use lm.RStests in place of lm.LMtests
summary(model)
##  Rao's score (a.k.a Lagrange multiplier) diagnostics for spatial
##  dependence
## data:  
## model: lm(formula = y ~ x1 + x2, data = data)
## test weights: listw
##  
##          statistic parameter   p.value    
## RSerr      54.2452         1 1.770e-13 ***
## adjRSerr   31.9386         1 1.591e-08 ***
## RSlag      32.0571         1 1.497e-08 ***
## adjRSlag    9.7505         1  0.001793 ** 
## SARMA      63.9957         2 1.266e-14 ***
## ---
## Signif. codes:  0 '***' 0.001 '**' 0.01 '*' 0.05 '.' 0.1 ' ' 1

Output menunjukkan bahwa hasil uji LM model SAR, SEM, dan GSM serta uji robust LM SAR dan LM-SEM signifikan pada taraf 5%. Berdasarkan skema tersebut, maka kita dapat mencoba kandidat model SAR, SEM, dan SARMA.

B. Efek Heterogenitas Spasial

H0 : Ragam Sisaan Homogen

H1 : Ragam Sisaan Tidak Homogen

lmtest::bptest(ols)
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  ols
## BP = 1.557, df = 2, p-value = 0.4591

Karena p-value > 0.05, maka Gagal Tolak H0. Artinya ragam sisaan homogen atau tidak terdapat efek heterogenitas spasial.

8. Model Regresi Spasial

A. Model SAR

sar <- lagsarlm(y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
summary(sar, Nagelkerke = T)
## 
## Call:lagsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
## 
## Residuals:
##       Min        1Q    Median        3Q       Max 
## -4.278572 -0.761564  0.016699  0.849727  2.695114 
## 
## Type: lag 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##               Estimate Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -41.792688   1.851270 -22.575 < 2.2e-16
## x1            0.532067   0.015553  34.209 < 2.2e-16
## x2            0.290320   0.012806  22.671 < 2.2e-16
## 
## Rho: 0.23233, LR test value: 25.223, p-value: 5.1057e-07
## Asymptotic standard error: 0.047605
##     z-value: 4.8803, p-value: 1.0593e-06
## Wald statistic: 23.817, p-value: 1.0593e-06
## 
## Log likelihood: -194.0485 for lag model
## ML residual variance (sigma squared): 1.5135, (sigma: 1.2303)
## Nagelkerke pseudo-R-squared: 0.93687 
## Number of observations: 119 
## Number of parameters estimated: 5 
## AIC: 398.1, (AIC for lm: 421.32)
## LM test for residual autocorrelation
## test value: 7.358, p-value: 0.0066764

Output di atas memperlihatkan bahwa koefisien Rho pada model SAR signifikan, dengan nilai AIC sebesar 398.1. Selain itu, terlihat pula hasil uji autokorelasi pada sisaan model memperlihatkan nilai p-value sebesar 0.0066764, artinya terdapat autokorelasi pada sisaan.

Uji Asumsi Model SAR

Asumsi Kenormalan Sisaan

H0 : galat model menyebar normal

H1 : galat model tidak menyebar normal

err.sar<-residuals(sar)
ad.test(err.sar)
## 
##  Anderson-Darling normality test
## 
## data:  err.sar
## A = 0.28212, p-value = 0.6317

Karena p-value > 5%, maka gagal tolak H0. Artinya sisaan menyebar normal.

Asumsi Kehomogenan Ragam

H0 : Ragam Sisaan Homogen

H1 : Ragam Sisaan Tidak Homogen

bptest.Sarlm(sar)
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  
## BP = 2.6875, df = 2, p-value = 0.2609

Karena p-value > 5%, maka gagal tolak H0. Artinya ragam sisaan homogen.

Uji Kebebasan Sisaan

H0: Tidak ada autokorelasi spasial

H1: ada autokorelasi spasial

moran.test(err.sar, ww, alternative="two.sided")
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  err.sar  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = 2.776, p-value = 0.005504
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##       0.138466721      -0.008474576       0.002801958

Karena p-value < 0.05, maka gagal tolak H0 artinya terdapat autokorelasi spasial pada sisaan model SAR.

B. Model SEM

sem<-errorsarlm(y ~ x1 + x2,data=data, listw= ww)
summary(sem)
## 
## Call:errorsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww)
## 
## Residuals:
##      Min       1Q   Median       3Q      Max 
## -4.61465 -0.56031  0.16416  0.76534  2.46897 
## 
## Type: error 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##               Estimate Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -34.736068   1.427157 -24.339 < 2.2e-16
## x1            0.523408   0.014286  36.637 < 2.2e-16
## x2            0.283754   0.011367  24.963 < 2.2e-16
## 
## Lambda: 0.57406, LR test value: 33.057, p-value: 8.9503e-09
## Asymptotic standard error: 0.093935
##     z-value: 6.1113, p-value: 9.8842e-10
## Wald statistic: 37.348, p-value: 9.8842e-10
## 
## Log likelihood: -190.1318 for error model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3381, (sigma: 1.1568)
## Number of observations: 119 
## Number of parameters estimated: 5 
## AIC: 390.26, (AIC for lm: 421.32)

Output di atas menunjukkan bahwa koefisien Lambda signifikan pada taraf nyata 5%. AIC model SEM adalah sebesar 390.26. Selanjutnya kita akan coba memeriksa sisaan model SEM ini.

Uji Asumsi Model SEM

Asumsi Kenormalan Sisaan

H0 : galat model menyebar normal

H1 : galat model tidak menyebar normal

Tolak H0 jika p-value < 0.05

err.sem<-residuals(sem)
ad.test(err.sem)
## 
##  Anderson-Darling normality test
## 
## data:  err.sem
## A = 0.75876, p-value = 0.04711

Karena p-value < 0.05, maka tolak H0. Artinya sisaan menyebar tidak menyebar normal.

Asumsi Kehomogenan Ragam

H0 : Ragam Sisaan Homogen

H1 : Ragam Sisaan Tidak Homogen

bptest.Sarlm(sem)
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  
## BP = 0.89877, df = 2, p-value = 0.638

Karena p-value > 0.05, maka gagal tolak H0. Artinya ragam sisaan homogen.

Asumsi Kebesaan Sisaan

H0 : Tidak Ada Autokorelasi spasial

H1 : Ada Autokorelasi spasial

moran.test(err.sem, ww, alternative="two.sided")
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  err.sem  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = -0.55031, p-value = 0.5821
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      -0.037483117      -0.008474576       0.002778668

Karena p-value > 0.05 maka gagal Tolak H0 artinya tidak terdapat autokorelasi spasial pada sisaan model SEM.

C. Model SARMA/GSM

SARMA <- sacsarlm(y ~ x1+x2,data=data,ww, zero.policy = TRUE)
summary(SARMA)
## 
## Call:
## sacsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, zero.policy = TRUE)
## 
## Residuals:
##      Min       1Q   Median       3Q      Max 
## -4.53574 -0.59853  0.10686  0.78564  2.55146 
## 
## Type: sac 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##               Estimate Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -37.670168   2.567539 -14.672 < 2.2e-16
## x1            0.530517   0.015036  35.282 < 2.2e-16
## x2            0.286556   0.011748  24.392 < 2.2e-16
## 
## Rho: 0.083991
## Asymptotic standard error: 0.064873
##     z-value: 1.2947, p-value: 0.19543
## Lambda: 0.47951
## Asymptotic standard error: 0.11669
##     z-value: 4.1093, p-value: 3.9689e-05
## 
## LR test value: 34.119, p-value: 3.9012e-08
## 
## Log likelihood: -189.6009 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3555, (sigma: 1.1642)
## Number of observations: 119 
## Number of parameters estimated: 6 
## AIC: 391.2, (AIC for lm: 421.32)

Output di atas memperlihatkan bahwa hanya salah satu koefisien dependensi spasial yang signifikan pada taraf nyata 5%, yaitu Lambda. Sedangkan koefisien dependensi spasial Rho tidak signifikan pada taraf nyata 5%. AIC model SARMA adalah sebesar 391.2.

Uji Asumsi Model SARMA

Asumsi Kenormalan Sisaan

H0 : Sisaan model menyebar normal

H1 : Sisaaan model tidak menyebar normal

err.SARMA<-residuals(SARMA)
ad.test(err.SARMA)
## 
##  Anderson-Darling normality test
## 
## data:  err.SARMA
## A = 0.70442, p-value = 0.06428

Karena p-value > 0.05 maka gagal tolak H0, artinya sisaan menyebar normal.

Asumsi Kehomogenan Ragam

H0 : Ragam Sisaan Homogen

H1 : Ragam Sisaan Tidak Homogen

bptest.Sarlm(SARMA)
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  
## BP = 1.2851, df = 2, p-value = 0.5259

Karena p-value > 0.05 maka gagal tolak H0, artinya ragam sisaan homogen.

Asumsi Kebesaan Sisaan

H0 : Tidak Ada autokorelasi spasial

H1 : Ada autokorelasi spasial

moran.test(err.SARMA, ww, alternative="two.sided")
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  err.SARMA  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = -0.36979, p-value = 0.7115
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      -0.027983670      -0.008474576       0.002783258

Karena p-value > 0.05, maka gagal tolak H0 artinya tidak terdapat autokorelasi spasial pada sisaan model SARMA. Artinya model SARMA telah memenuhi asumsi kenormalan, kehomogenan ragam, dan kebebasan pada taraf nyata 5%.

D. Model SDM

sdm <- lagsarlm(y ~ x1 + x2, data=data, ww, zero.policy = TRUE, type="mixed");
summary(sdm)
## 
## Call:lagsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, type = "mixed", 
##     zero.policy = TRUE)
## 
## Residuals:
##       Min        1Q    Median        3Q       Max 
## -4.460816 -0.587583  0.063713  0.803323  2.489449 
## 
## Type: mixed 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##               Estimate Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -23.011394   5.406184 -4.2565 2.077e-05
## x1            0.528068   0.014497 36.4268 < 2.2e-16
## x2            0.287681   0.012170 23.6394 < 2.2e-16
## lag.x1       -0.226018   0.064788 -3.4886 0.0004856
## lag.x2       -0.113673   0.045416 -2.5029 0.0123175
## 
## Rho: 0.52166, LR test value: 25.205, p-value: 5.1548e-07
## Asymptotic standard error: 0.10037
##     z-value: 5.1973, p-value: 2.0223e-07
## Wald statistic: 27.012, p-value: 2.0223e-07
## 
## Log likelihood: -188.6373 for mixed model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3227, (sigma: 1.1501)
## Number of observations: 119 
## Number of parameters estimated: 7 
## AIC: 391.27, (AIC for lm: 414.48)
## LM test for residual autocorrelation
## test value: 5.7604, p-value: 0.016392

Uji Asumsi Model SDM

err.sdm<-sdm$residuals 
ad.test(err.sdm) #anderson darling
## 
##  Anderson-Darling normality test
## 
## data:  err.sdm
## A = 0.64985, p-value = 0.08783
hist(err.sdm)

qqnorm(err.sdm,datax=T) 
qqline(rnorm(length(err.sdm),mean(err.sdm),sd(err.sdm)),datax=T, col="blue")

bptest.Sarlm(sdm) #inputnya adalah modelnya
## 
##  studentized Breusch-Pagan test
## 
## data:  
## BP = 2.774, df = 4, p-value = 0.5963
moran.test(err.sdm, listw=ww, alternative="two.sided", zero.policy = TRUE)
## 
##  Moran I test under randomisation
## 
## data:  err.sdm  
## weights: ww    
## 
## Moran I statistic standard deviate = -0.59546, p-value = 0.5515
## alternative hypothesis: two.sided
## sample estimates:
## Moran I statistic       Expectation          Variance 
##      -0.039895217      -0.008474576       0.002784333

9. Goodness of Fits (Model Terbaik)

df <- data.frame("Model" = c("OLS (Regresi KlasiK)","SAR","SEM","SARMA", "SDM"),
           "AIC" = c(AIC(ols),AIC(sar), AIC(sem),AIC(SARMA), AIC(sdm)))

df
##                  Model      AIC
## 1 OLS (Regresi KlasiK) 421.3205
## 2                  SAR 398.0970
## 3                  SEM 390.2637
## 4                SARMA 391.2017
## 5                  SDM 391.2745

Berdasarkan output diatas, model SEM adalah model yang terbaik berdasarkan nilai AIC-nya. Hal ini juga sejalan dengan lambda yang signifikan (p-value 0.000). Akan tetapi model SEM tidak memenuhi asumsi kenormalan. Oleh karena itu, model spasial yang dipilih adalah model SARMA karena model memiliki nilai AIC yang kecil dari model SAR dan OLS, serta hampir setara dengan model SEM. Hasil uji asumsi sisaan juga menunjukkan bahwa model SARMA telah memenuhi asumsi kenormalan, kehomogenan ragam, dan kebebasan.

10. Interpretasi dan Kesimpulan

sum <- summary(SARMA)
sum
## 
## Call:
## sacsarlm(formula = y ~ x1 + x2, data = data, listw = ww, zero.policy = TRUE)
## 
## Residuals:
##      Min       1Q   Median       3Q      Max 
## -4.53574 -0.59853  0.10686  0.78564  2.55146 
## 
## Type: sac 
## Coefficients: (asymptotic standard errors) 
##               Estimate Std. Error z value  Pr(>|z|)
## (Intercept) -37.670168   2.567539 -14.672 < 2.2e-16
## x1            0.530517   0.015036  35.282 < 2.2e-16
## x2            0.286556   0.011748  24.392 < 2.2e-16
## 
## Rho: 0.083991
## Asymptotic standard error: 0.064873
##     z-value: 1.2947, p-value: 0.19543
## Lambda: 0.47951
## Asymptotic standard error: 0.11669
##     z-value: 4.1093, p-value: 3.9689e-05
## 
## LR test value: 34.119, p-value: 3.9012e-08
## 
## Log likelihood: -189.6009 for sac model
## ML residual variance (sigma squared): 1.3555, (sigma: 1.1642)
## Number of observations: 119 
## Number of parameters estimated: 6 
## AIC: 391.2, (AIC for lm: 421.32)
# Spill over
Im = impacts(SARMA, listw = ww)
Im
## Impact measures (sac, exact):
##             Direct   Indirect     Total
## x1 dy/dx 0.5311153 0.04804611 0.5791614
## x2 dy/dx 0.2868790 0.02595184 0.3128308
# Efek Umpan Balik
koef = sum$coefficients[-1]
diref = Im$direct
umbal = diref-koef
cbind.data.frame(Koefisien=koef,EfekLangsung=diref,UmpanBalik=umbal)
##    Koefisien EfekLangsung   UmpanBalik
## x1 0.5305173    0.5311153 0.0005980484
## x2 0.2865560    0.2868790 0.0003230325

Efek Marginal untuk Model Lainnya

# Spill over
Im2 = impacts(sar, listw = ww)
Im2
## Impact measures (lag, exact):
##             Direct   Indirect     Total
## x1 dy/dx 0.5370876 0.15600347 0.6930911
## x2 dy/dx 0.2930588 0.08512239 0.3781812
# Spill over
Im3 = impacts(sdm, listw = ww)
Im3
## Impact measures (mixed, exact):
##             Direct   Indirect     Total
## x1 dy/dx 0.5339407 0.09751864 0.6314593
## x2 dy/dx 0.2920035 0.07177461 0.3637781