En datadriven analys av sambandet mellan VM-framgång och BNP-tillväxt – inför sommarens mästerskap i Nordamerika.
Snart drar fotbolls-VM 2026 igång i USA, Kanada och Mexiko. Om Sverige kvalificerar sig kommer debatten att vara förutsägbar: kan ett bra mästerskap lyfta hela landet? Fler turister, starkare varumärke, ökad konsumtion – argumenten är lika välkända som de är svåra att belägga.
Vi bestämde oss för att ta reda på om det faktiskt stämmer.
Vi byggde en regressionsanalys med paneldata från 64 länder och 12 fotbolls-VM (1978–2022) – totalt 531 observationer. Frågan var enkel: växer ett lands ekonomi snabbare det år laget går långt i VM? Beroende variabeln är BNP-tillväxttakten – alltså inte ekonomins storlek, utan hur snabbt den växer ett givet år.
Svaret, efter 22 olika modellspecifikationer, är entydigt: nej.
VM-koefficienten är konsekvent icke-signifikant i alla modeller som kontrollerar för grundläggande makroekonomiska faktorer som inflation och arbetslöshet. Det gäller oavsett om vi mäter tillväxttakten under VM-året, året efter, eller kumulativt över två år. Oavsett om vi definierar “framgång” som kvartsfinal, semifinal eller vinst. Oavsett om vi använder fasta effekter, propensity score matching eller klustrade standardfel.
Genomsnittlig BNP-tillväxttakt
per VM-fas med 95% konfidensintervall. Inga signifikanta skillnader –
och “Ej deltagare” har faktiskt högst medelvärde.
Varje enskild observation berättar samma historia. Spridningen inom varje fas är enorm, och medelvärdet är i stort sett platt oavsett hur långt laget går.
Alla 531 observationer.
Sverige i grönt. Den röda linjen visar medelvärdet per fas – nästan
horisontell.
Titta på Sverige. Vårt bästa VM i modern tid var 1994, när Ravelli, Brolin och Dahlin tog oss till en bronsmedalj i USA. Svensk BNP växte med 4,0 procent det året – en stark tillväxttakt. Men 1998, när vi inte ens kvalificerade oss, växte ekonomin nästan lika snabbt: 3,8 procent. 2010 missade vi VM helt, och tillväxttakten landade på 6,0 procent – den högsta under hela perioden.
2018 tog vi oss till kvartsfinal i Ryssland. Janne Anderssons lag spelade sig in i folksjälen. Tillväxttakten? 2,0 procent. Den lägsta under något VM-år sedan 1990.
Sveriges
tillväxttakt per VM-år, färgkodad efter hur långt landslaget gick. Den
högsta tillväxten (6,0%) inföll ett år utan VM-deltagande.
Mönstret är tydligt: Sveriges tillväxttakt styrs inte av hur långt landslaget går. Helt andra krafter avgör – räntepolitik, global konjunktur, exportefterfrågan, energipriser. Fotbollens roll i det sammanhanget är ungefär lika stor som en hörnspark i matchens slutresultat: den kan leda till något, men det gör den nästan aldrig.
Vi testade VM-effekten med sex olika angreppssätt: grundmodell, makrokontroller, laggad BNP, fasta effekter per land, kumulativ tillväxt och klustrade standardfel. I en forest plot framträder mönstret tydligt – alla konfidensintervall utom grundmodellens korsar nolllinjen.
VM-fas koefficienten
med 95% konfidensintervall från sex modeller. Blå = signifikant, grå =
icke-signifikant. Grundmodellens signifikans är en artefakt av det
saknade interceptet.
Ett vanligt motargument är att VM-framgång ökar turismen och utländska direktinvesteringar (FDI), som i sin tur driver tillväxten. Vi testade den hypotesen genom en medieringsanalys.
Resultatet: VM-fas har ingen signifikant effekt på turismintäkter som andel av BNP. Sambandet med FDI var marginellt positivt i en av modellerna, men inte tillräckligt starkt för att påverka tillväxttakten mätbart. Mekanismen som många tar för given – att uppmärksamhet på fotbollsplanen översätts till snabbare ekonomisk tillväxt – saknar helt enkelt empiriskt stöd.
Vi genomförde även en propensity score matching, där vi matchade varje land som nådde kvartsfinal med ett liknande kontrollland baserat på ekonomiska förutsättningar.
Vänster: kvartsfinalister vs matchade kontroller – punkterna ligger
jämnt runt diagonalen. Höger: fördelningen av BNP-skillnader centrerad
kring noll.
Den variabel som konsekvent förklarar mest av variationen i tillväxttakt har ingenting med fotboll att göra: det är om landet klassificeras som utvecklingsland. Dessa länder har strukturellt högre tillväxttakt – ett välkänt mönster inom nationalekonomi, där fattigare ekonomier tenderar att växa snabbare när de “hämtar ikapp” rikare länder. Koefficienten ligger stabilt kring +2,0 till +2,6 procentenheter med högsignifikanta p-värden i samtliga modeller.
Det sätter saker i perspektiv. Att Sverige når semifinal i VM ger en estimerad effekt på tillväxttakten som inte kan skiljas från noll. Skillnaden i tillväxttakt mellan ett utvecklingsland och ett höginkomstland som Sverige är däremot flera procentenheter – en helt annan storleksordning.
Som en sista robusthetskontroll genomförde vi ett placebotest. Vi slumpade om VM-resultaten 500 gånger och jämförde de slumpmässiga koefficienterna med den verkliga.
Den blå
linjen är den verkliga VM-koefficienten. Den ligger långt inne i
placebofördelningen – 98,6% av slumpmässiga permutationer ger mer
extrema koefficienter.
Med andra ord – den “effekt” vi observerar i grundmodellerna kan inte skiljas från ren slump.
Det betyder att vi kan slappna av. Om Sverige kvalificerar sig och gör ett fantastiskt mästerskap – underbart. Om laget åker ut i gruppspelet – tråkigt, men ekonomin klarar sig.
Att investera i en stark fotbollskultur kan ha gott om andra positiva effekter: folkhälsa, social sammanhållning, nationell identitet, stolthet. Men en snabbare BNP-tillväxt hör inte till dem.
Landslaget har tillräckligt med press på sina axlar utan att behöva bära hela den svenska ekonomin också.
Analysen bygger på data från Världsbanken, IMF och FIFA, med 22 modellspecifikationer inklusive OLS-regression, paneldata med fasta effekter, difference-in-differences, propensity score matching och placebotest.